Brittisk domstol: Assange ska utlämnas till USA

Journalisten och visselblåsare Julian Assange, som genom Wikileaks avslöjat amerikanska krigsbrott i Afghanistan och Irak, ska utlämnas till USA. Det beslutade domaren i den brittiska domstolen Westminster Magistrates Court i onsdags.

Assange kan fortfarande överklaga beslutet och hans advokater har nu fyra veckor på sig att komma med inlagor till Storbritanniens inrikesminister Priti Patel. Det är nämligen hon som ska godkänna utlämningsordern och därmed kommer att ta det slutgiltiga beslutet angående utlämningen.

Om Assange lämnas ut riskerar han att dömas till 175 års fängelse i USA för spioneri och dataintrång. För att genom Wikileaks ha läckt dokument som bevisar hur USA:s militär begår krigsbrott, och hur dess allierade stater agerar på order från Washington. 

Assange har redan suttit tre år i Belmarsh säkerhetsfängelse i London, efter att Ecuadors dåvarande president Lenin Moreno lät brittisk polis komma in på Ecuadors ambassad och gripa honom 2019. Då hade han befunnit sig på ambassaden i nästan sju år av rädsla för att bli utlämnad till USA.

Förföljelsen av Julian Assange visar på ett enormt hyckleri från USA:s sida. Samtidigt som USA:s president Joe Biden vill ställa Rysslands president Vladimir Putin inför rätta för krigsbrott i Ukraina jagar Washington outtröttligt den som avslöjat USA:s egna krigsbrott i Afghanistan och Irak, för att låsa in honom för gott. En slutgiltig varning för att tysta alla andra journalister som skulle våga sig på något liknande.

I oktober förra året avslöjades att CIA även haft planer på att mörda Assange, en nyhet som knappt fick någon uppmärksamhet i Sverige och andra länder som är allierade med USA. Den irländske journalisten Patrick Cockburn noterade då att brittiska BBC förvisso skrivit om avslöjandet – på sin somaliska hemsida, inte på engelska.

Sverige har spelat en smutsig roll i USA:s jakt på Assange, och i Sverige har hans namn kommit att bli mer förknippat med de sexanklagelser som Sveriges åklagarmyndighet utfärdade en europeisk arresteringsorder för – efter att utredningen först lagts ner.

Åklagarmyndigheten hann sedan både lägga ner utredningen om våldtäkt och öppna den på nytt när Assange greps av britterna april 2019, innan den slutligen lades ner efter att Uppsala tingsrätt i juni 2019 beslutade att inte häkta Assange.

Den internationella journalistorganisationen Reportrar utan gränser har startat en namninsamling med en uppmaning till Priti Patel att stoppa utlämningen.

På den svenska hemsidan finns i skrivande stund fortfarande ingen länk till uppropet, men på såväl sin franska som sin engelska hemsida skriver Reportrar utan gränser att utlämnandet av Assange och åtalet i USA skulle innebära ett farligt prejudikat för journalistik och pressfrihet runt om i världen:

”Han skulle bli den första utgivaren som åtalas enligt spionagelagen, som innebär att den misstänkte inte kan åberopa allmänintresset när hemlig information offentliggörs. Samma prejudikat skulle kunna tillämpas på vilken journalist som helst, vilken utgivare som helst eller vilken källa som helst som arbetar med läckt, hemligstämplad information”.

”Om Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse för 18 anklagelser relaterade till Wikileaks publicering 2010 av hundratusentals läckta hemligstämplade militära och diplomatiska dokument, som avslöjar krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter och legat till grund för omfattande rapportering av allmänt intresse runt om i världen. RSF är övertygade om att Assange har blivit måltavla för detta viktiga bidrag till journalistiken”, skriver Reportrar utan gränser.