Ledarkrönika: Demokratiskt medlemsmöte eller kriminell kupp?
Två versioner står mot varandra efter att Socialdemokraternas kommunalråd i Botkyrka, Ebba Östlin, avsatts av medlemmarna.
Låt mig erkänna direkt: Jag har inga närmare kunskaper om det som hände inom S i Botkyrka lördag 28 januari, utöver det som framkommit i media.
Här finns ett obestridligt faktum. På ett välbesökt medlemsmöte riktade S i Botkyrka misstroendevotum mot det egna kommunalrådet Ebba Östlin, som därmed tvingades avgå som kommunstyrelsens ordförande.
Min spontana reaktion var: Äntligen! I svensk politik hör det inte till vanligheterna att medlemmarna får säga sitt om de företrädare som svingat sig högst upp på maktens taburetter. Lite medlemsdemokrati mår politiken bra av, inte minst i ett så maktfullkomligt parti som S.
Detta med medlemsdemokrati är dock inte populärt i alla läger. När Ebba Östlins stabschef Nadina Rosengren lät meddela att misstroendet mot chefen i själva verket var en kupp orkestrerad av kriminella, så hakade alla högerspöken på.
”Har maffian tagit över S i Botkyrka”, frågade Expressens ledarkrönikör Anna Dahlberg (30/1). Louise Meijer (M), visste i samma tidning att berätta att ”S är beroende av sina odemokratiska väljare”. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) var lite mer återhållsam men lät meddela att om det som hänt i Botkyrka verkligen hänt så rör det sig om en ”systemhotande typ av brottslighet”.
Ord och inga visor. Och det om en händelse som Dahlberg, Meijer och Strömmer har lika magra kunskaper om som jag.
Det finns två versioner av det som hände i Botkyrka. Den ena säger att Östlin avsattes på grund av en maktfullkomlig och arrogant ledarstil, i en intern utredning listad i 17 punkter. Den andra säger att hon avsattes på grund av en intern konflikt med ABF, vars fritidsgårdar hon stängt och som nu hämnats genom att värva nya medlemmar, bland dem kriminella. Det är detta medlemsvärvande som gör avsättningen till en ”kupp”.
Det är naturligtvis illa om kriminella nästlar sig in i politiken. Huruvida något sådant verkligen skett i Botkyrka vet jag inte, så här långt är påståendet inte styrkt. Men det kan såklart vara sant ändå.
Men här uppstår ett aber. I en demokratisk organisation måste naturligtvis alla medlemmar ha rösträtt och rätt att ställa upp i val, även de som förekommer i brottsregistret. Annars skulle Ebba Bush inte vara minister och Muharrem Demirok hade varit diskvalificerad som ny partiledare för C. För att inte tala om alla brottsdömda SD:are. Enligt Veriferas senaste undersökning är 7 procent av SD:s förtroendevalda dömda för brott. Det är dubbelt upp jämfört med andra partier.
Den styvnackade högerdebattören invänder att det i Botkyrka handlar om gängkriminalitet, inte om trivialiteter som hustrumisshandel och våldtäkt. Ja, kanske. Det återstår som sagt att belägga. Så låt oss hålla oss till det vi vet. Som till Acta Publicas rapport om den organiserade mc-brottslighetens politiska band, som gjordes inför valet i fjol.
Rapporten granskar riksdagspartiernas vallistor. Den fann 64 kandidater direkt kopplade till mc-gäng och ytterligare 87 kandidater med lite lösare förbindelser. 58 procent av dessa fanns på SD:s listor. Tvåan S ståtar med 14 procent.
Enligt vad som hittills är belagt är SD alltså riksdagens mest gängkopplade parti. Ändå tilldelas SD posten som ordförande i justitieutskottet. Nog är det mer systemhotande än det som kanske skett i Botkyrka.
Anders Carlsson