Protesterna i Hongkong: Demonstranter kräver USA-intervention – trots slopat utlämningsavtal
Hongkongs stadsstyre har meddelat att de drar tillbaka utlämningsavtalet efter de senaste månadernas våldsamma protester. Samtidigt har proteströrelsen allt mer öppet krävt en amerikansk intervention.
Den 4 september meddelade Hongkongs chefsminister Carrie Lam att styret i staden går demonstranterna, som lamslagit staden i flera veckor med stora demonstrationer och upplopp, till mötes. Förslaget om en utlämningslag, som skulle göra det möjligt för Hongkong att lämna ut kriminella till Fastlandskina, dras tillbaka.
Trots detta marscherade tusentals demonstranter förra söndagen till USA:s konsulat för att begära att USA ingriper för att ”upprätta demokrati och frihet” i Hongkong, enligt ett kongressförslag i USA från 2017.
Redan tidigt i protesterna förekom USA-flaggor och krav på att USA skulle ingripa, men demonstrationen den 8 september var första gången proteströrelsen öppet och organiserat krävde USA:s intervention.
Att den provästliga oppositionen i Hongkong har regelbunden kontakt med USA är ingen hemlighet. I juli åkte oppositionspolitikern och mediekapitalisten Jimmy Lai till USA för att diskutera utlämningsavtalet med vice president Mike Pence och utrikesminister Mike Pompeo.
Intervjuundersökningar gjorda av stadens universitet visar att demonstranterna är unga och välutbildade. 77 procent har en högre utbildning och 50 procent beskriver sig som ”medelklass”. En stor majoritet uppger utlämningsavtalet som anledningen till att de demonstrerar men de är också missnöjda med polisens ingripande.
Hongkongborna generellt är splittrade i synen på vem som bär skulden för konflikten. Enligt en undersökning av Hong Kong Public Opinion Program, där flera alternativ kunde uppges, ger 71 procent regeringen skulden medan 35 procent ger demonstranterna skulden. Bland äldre, över 65 år, och lågutbildade är det dock en majoritet, 51 respektive 53 procent, som menar att det är demonstranternas fel.
Bland unga i Hongkong finns ett utbrett missnöje med bostadsbrist och ökande klassklyftor. ”Ett land, två system” innebär att Hongkongs kapitalism, till skillnad mot fastlandets, är i det närmaste oreglerad. ”Genom att bevara Hongkongs ekonomiska system […] har Kina hjälpt till att generera en extrem ojämlikhet, främst beroende på de extrema priserna på boende”, skriver amerikanska The Economist som anger bostadsbristen som en av orsakerna till protesterna.