Dömd för ”hot” mot Flamman och Dagens ETC: ”Att framställa sig som offer är journalisters livsluft”

I början av december dömdes Thomas Carlsson till dagsböter för olaga hot i en rättegång som uppmärksammats av flera medier. ”Brottet” var att han skrivit på X (före detta Twitter) att alla som varit inblandade i Israelkramandet borde dömas till hängning enligt Nürnbergsprinciperna, och att även Flammans och Dagens ETC:s chefredaktörer borde räknas dit.

– Främst irriterade det mig att jag råkat göra mig till nyttig idiot för att de där skulle lyckas få oförtjänt uppmärksamhet. Att någon på allvar skulle få för sig att de skulle vara fysiskt hotade av en gammal gubbe känns inte särskilt realistiskt, säger Thomas Carlsson till Proletären.

Själv menar han att inlägget var menat som ett tillspetsat sätt att visa att även vänstertidningars chefredaktörer, som veckorna efter den 7 oktober fördömde den palestinska offensiven och direkt eller indirekt urskuldade Israel, borde anses vara medskyldiga till folkmordet i Gaza.

– Att försvara och relativisera folkmord och medvetet eller oreflekterat sprida propaganda via, med svenska mått mätt, någorlunda stora tidningar anser jag är något som bör påpekas och ifrågasättas.

Men var det inte lite överdrivet att jämföra Leonidas Aretakis och Andreas Gustavsson med nazistiska Der Stürmers chefredaktör Julius Streicher som dömdes för medhjälp till folkmord? Det finns väl ändå de som är mer medskyldiga idag?

– Jag såg det inte som en gradering. Naturligtvis finns det många som är ”mer” medskyldiga men var och en har ju också sin kontext. Jämförelsen med Streicher var heller inte personligt avsedd, utan ett exempel på att medskyldighet sträcker sig längre än att konkret delta.

– Man har inte något slags frikort bara för att man självdefinierar sig som ”vänster” och i andra sammanhang kanske torgför klädsamma åsikter om narkotikapolitik och diverse liberala friheter.

Trots domen ångrar Thomas Carlsson inte att han skrev inlägget.

– Inte i sak. Jag ångrar kanske, nu i efterhand, att jag inte var mer tydlig med vad jag avsåg. Men å andra sidan är det väl i princip omöjligt att gardera sig mot den som verkligen vill vantolka.

Varför tror du Aretakis och Gustavsson valde att anmäla dig? Tror du verkligen de kände sig hotade?

– Det gjorde de naturligtvis inte. De såg i första hand en chans att få framställa sig som offer, vilket är lite av journalisters livsluft. I andra hand en möjlighet att gratis få misskreditera Palestinarörelsen och vänstern.

– Båda två hade fabricerat en riktig snyfthistoria till rättegången. Stackars Leonidas berättade till exempel om hur rädd han varit för att jag skulle slå ner honom med en flaska vid Arbetarens hundraårsfest. En fest som ägde rum lite drygt ett år innan tweeten.

Själv har Carlsson bakgrund som aktiv i syndikalistiska fackliga organisationen SAC – och som vd för just dess tidning Arbetaren. Som avgående vd tog han våren 2022 beslutet att anställa journalisten och debattören Kajsa Ekis Ekman som chefredaktör – vilket väckte starka reaktioner på tidningens redaktion och inom delar av fackföreningen. 

Vad säger den här rättegången och domen om läget i vänstern och synen på Palestina hos vissa inom vänstern?

– Jag vet inte om den säger så mycket om det. Jag ser de där tidningarna som, i bästa fall, vänsterliberala och inte som företrädare för vänstern. 

Thomas Carlsson berättar att han fått mycket stöd efter domen. Bland annat har frivilliga inom Palestinarörelsen startat en insamling för att betala boten. Även i nättidningen Parabol ifrågasattes domen av Nadja al-Malki, själv aktiv inom Palestinarörelsen, som undrade om det skulle ses som ett försök att tysta eller rent av fängsla Dagens ETC:s och Flammans kritiker.

Vad skulle du vilja skicka för hälsning till Aretakis och Gustavsson efter detta?

– Jag tror inte jag har någonting att hälsa dem. De är helt irrelevanta i mitt liv.