Elsparkcyklarna befäster gigekonomin
Elsparkcyklarna tar alltmer plats i storstäderna. De parkeras överallt, och nyanlända invandrare arbetar med att plocka upp dem för låga löner.
Elsparkcyklarna tar över de svenska storstäderna.
Stora bolag med höga vinster befäster gigekonomin med sina elsparkcyklar. Idag är det ofta nyanlända invandrare, så kallade hunters, som samlar in elsparkcyklarna för att ladda dem i sina egna hem. Detta till låga löner och utan anställningstrygghet. För varje laddad scooter får de ungefär 70 kronor i genomsnitt. Det är ett tungt arbete och den som råkar skada en elsparkcykel kan bli återbetalningsskyldig.
Storstäderna svämmar över av elsparkcyklar, scootrar kallade. Sedan det amerikanska bolaget Superpedestrian nu placerat ut 1.500 elsparkcyklar i Stockholm, finns det drygt 21.000 fordon bara där och totalt över 30.000 i Stockholm, Göteborg och Malmö. De hyrs ut via mobilappar av flera olika företag.
Och storstadsborna hatar dem. Enligt en Sifo-undersökning i de tre städerna anser 62 procent av de tillfrågade att elsparkcyklister har det sämsta beteendet i trafiken.
De kör på trottoarer, torg och gågator, ibland mot trafiken. De kommer upp i 30 kilometer i timmen, och ungdomar använder fordonen som leksaker. Det är två eller tre på varje elsparkcykel, och när de nått sitt mål slängs cykeln var som helst – på trottoarerna, på gågatorna och till och med i bussfilerna.
– De kör överallt. Det är hopp och lek, säger kommissarie Hans Nilsson vid trafikpolisen i Stockholm till SVT. De far runt och tar ingen hänsyn till andra trafikanter.
– Det är bekymmersamt och kollar man också på skadeutvecklingen syns en ökning bland de oskyddade trafikanterna där elsparkcyklisterna finns med, säger Hans Nilsson. När vi genomför kontroller ser vi rödljuskörningar och paråkning. När vi ställer oss för att kontrollera trafiken, så syns vi ju och det har en dämpande effekt. Skulle vi ha en dold övervakning skulle siffrorna bli helt andra.
Många anser att polisen gör för lite. PRO i Stockholm har till exempel JO-anmält polisen för att den inte tar i med hårdhandskarna mot elsparkcyklisterna. Från sjukhusen larmas om en lavinartad ökning av antalet allvarliga olyckor med elsparkcykel, de flesta nattetid med berusade åkare.
Under 2019 skedde nära 700 olyckor med elsparkcyklar och 150 personer skadades allvarligt. 2020 ökade siffrorna med mer än tio procent och ökningen har fortsatt under 2021. Allt enligt officiell statistik från Trafikverket – i verkligheten finns dock sannolikt ett stort mörkertal när det gäller inrapporterade olyckor.
Olyckorna leder främst till ansiktsskador. En rapport från Folksams forskningsavdelning berättar att huvudet var den mest skadedrabbade delen på kroppen (44 procent av alla skador), därefter armar (37 procent) och ben (23 procent). Hudskador eller mjukdelsskador stod för 38 procent av de samlade skadorna, frakturer för 28 och tandskador för 18 procent.
– Vi ser att de som kommer hit framför allt har fått ansiktsskador. Käken och hakan tar ofta smällen vid elsparkcykelolyckor. Ansiktet blir som en krockzon, säger Johan Raxell, chef för läkarna på Södersjukhusets akutmottagning, till SVT. Även om man överlever så blir det men för livet eftersom ärren är i ansiktet.
Elsparkcyklarna marknadsförs som ett klimatsmart alternativ men många forskare är tveksamma. Den korta livslängden, ibland bara ett par månader, gör scootrarna till en ren slit och släng-produkt.
Längs kajerna i Stockholm och i älven i Göteborg har dykare plockat upp flera hundra från botten.
– I värsta fall kan batterisyrorna och de giftiga metallerna från batteriet leda till att organismer dör, säger Torbjörn Köre, miljöinspektör på Miljöförvaltningen i Göteborg till GP. Det finns en anledning att man samlar batterier separat på återvinningscentralen.
OECD konstaterade förra året att utsläppen från elsparkcyklarna i Paris motsvarade 12.000 ton på ett år vilket kan jämföras med utsläppen från en fransk stad med 15.000 invånare. Och forskare på North Carolina State University i USA har kommit fram till att elscootern med tillverkningsprocess och allt, släpper ut nästan lika mycket koldioxid som en personbil. Jämfört med T-banan i Stockholm är utsläppet 30 gånger större.
Enligt ordningslagen har företagen ett ansvar för uppställningen av scootrarna. Men efter att en privatperson åkt runt på en elsparkcykel och parkerat den gäller inte lagen längre, utan istället de vanliga trafikföreskrifterna. Vilket gör att det är svårt att veta vem som har parkerat och vem ansvaret ska läggas på.
Svenskägda Voi Technology är störst i världen inom uthyrning av elsparkcyklar. Voi bedriver verksamhet i 70 europeiska städer. Voi Tech framställer sig likt de flesta gigföretagen som ett klimatsmart alternativ och ett sätt för människor att skaffa sig ett ”flexibelt” jobb.
Voi Technology grundades 2018 och bland investerarna finns de engelska riskkapitalbolagen Balderton Capital och LocalGlobe, amerikanska Raine Ventures och Bermudabaserade Vostok New Ventures. Även Cristina Stenbeck från finansfamiljen Kinnevik och den förre detta Amazonchefen Jeff Wilke finns bland investerarna.
Sammanlagt har Voi fått in nästan 3 miljarder kronor i kapital, enligt egna uppgifter, därav 730 miljoner bara i år. Tier har tagit in 250 miljoner. Lime gjorde en vinst på 65 miljoner för andra kvartalet 2021 och USA-ägda Bird värderas till 21 miljarder dollar.