Hoppa till huvudinnehåll

Forskaren om mediemonopolen: ”Nyheterna riskerar bli mer enkelriktade”

Sedan 2000-talet har antalet uppköp och sammanslagningar inom dagstidningsbranschen eskalerat och ägarkoncentrationen har aldrig varit så påtaglig som nu. ”Nyheterna riskerar att bli mer enkelriktade”, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Göteborgs universitet.

Det finns ett oligopol inom dagspressen idag där tre stora ägarsfärer kontrollerar nästan hela marknaden.
Proletären

Ägarkoncentrationen ökar på mediemarknaden, inte minst bland dagstidningarna. Nu kan Proletären visa att 98 procent av alla prenumerationer kontrolleras av tre ägarsfärer. Dessa äger också 100 av de 110 dagstidningarna som Proletären granskat – eller 90 procent av marknaden.

Tobias Lindberg är medieforskare verksam vid Göteborgs universitet och har granskat ägarkoncentrationen inom den svenska dagspressen. Mellan år 2000 och 2019 så saknade antalet uppköp och sammanslagningar motstycke i svensk historia. En viktig orsak till monopoliseringen är tidningarnas minskade annonsintäkter.

– Det är inte bara svenska bolag som nu slåss om annonsintäkterna. Större bolag så som Google och Facebook är också med i konkurrensen. Något som lett till att omsättningen inom dagspressen sjunkit, tvingat bolagen till rationaliseringar och sammanslagningar i större enheter.

– Ytterligare en anledning till ägarkoncentrationen är teknikutvecklingen, som med tiden blivit mycket dyrare. För att spara pengar går dagspressen samman i större enheter i syfte att utveckla appar och olika system, säger Tobias Lindberg.

År 2014 stod till exempel de fyra största tidningsbolagen, Bonniers, Schibsted, Stampen och Mittmedia, för cirka 72 procent av branschens samlade omsättning (17,5 miljarder). År 2022 hade de fyra största företagen, Bonniers, Schibsted, NTM och Stampen, ökat sin andel av den totala omsättningen (13,7 miljarder) med tolv procentenheter till cirka 84 procent.

”Vanligen så karakteriseras en marknad där de fyra största bolagsgruppernas sammanlagda marknadsandelar överstiger 60 procent som oligopol eller fåtalskonkurrens”, skriver Tobias Lindberg i rapporten ”Koncentrerad mångfald i global konkurrens – En analys av den svenska nyhetsmarknadens ägarkonsolidering och strukturutveckling 2014–2024”.

Och det finns faror med utvecklingen.

Göteborgs universtiet
Tobias Lindberg är medieforskare, verksam vid Göteborgs universitet.

– Om alla journalister inom en koncern jobbar på samma sätt och har samma syn på nyheter så riskerar ägarkoncentrationen att gör nyheterna mer enkelriktade. De avgörande strategiska besluten fattas också långt bort från både läsare och lokalredaktioner.

Samtidigt med ägarkoncentrationen har också ett så kallat korsägande vuxit fram inom dagspressen. Bonnier äger exempelvis 30 procent i Gota Media och i december 2024 meddelade Bonnier avsikten om att ingå i ett liknande partnerskap med Nya Wermlands tidningar (NWT). Stampen ägs av Schibsted (70 procent), NWT (20 procent) och VK Media (10 procent). Och nyhetsbyrån TT ägs av Bonnier, Norrköpings Tidningars Media (NTM) och Schibsted.

Även om nyheterna riskerar att bli mer enkelriktade så har ägarkoncentrationen samtidigt ökat utbudet på nyheter, menar Tobias Lindberg.

– Om Sverige inte sett denna ägarkoncentration så hade med stor sannolikhet fler tidningar gått i konkurs. Två exempel på detta är Stampen och Mitt Media som kämpade ekonomiskt för tio år sedan.

För tio år sedan var det inte heller ovanligt att en och samma chefredaktör bestämde innehållet i flera olika tidningar i landet. Ett tankesätt som bolagen år 2025 lämnat bakom sig. Inte nödvändigtvis på grund av integriteten för tidningarna utan snarare på grund av dagspressens skiftade inkomstkällor.

– Dagspressen måste nu förlita sig på lokala prenumeranter för sina inkomster och då måste man lägga ett större fokus på det som känns vardagsnära. För att lyckas med detta har man flyttat besluten närmare lokalredaktionerna, säger Tobias Lindberg och fortsätter:

– Detta kan vi jämföra med klickjournalistiken som gick ut på att locka så många läsare som möjligt till hemsidorna för att sälja annonser. Nu handlar det istället om tiden då läsaren är kvar på hemsidan och då kräver konsumenterna valuta för pengarna.

Tobias Lindberg menar att det är denna utveckling som ligger bakom Schibsteds köp av TV4. Köpet gör det möjligt för Schibsted att erbjuda sina kunder korsvisa prenumerationer på både Aftonbladet och Svenska Dagbladet samt TV4 och deras dotterbolag.

Detta ligger i linje med övriga aktörer på marknaden som är också ute efter att öka innehållet för sina prenumeranter. Vilket i sin tur driver på både ägarkoncentrationen och det korsvisa ägandet i landet.

– Dessa samarbeten skapar också möjligheten att samköra tekniska plattformar, samt erbjuda olika prenumerationspaket. Men det är också viktig för annonserna eftersom man kan erbjuda exponering inom hela koncernen eller ägarsfären.

På grund av dessa ekonomiska faktorer tror Tobias Lindberg att både ägarkoncentrationen och det korsvisa ägandet kommer att växa i framtiden.

– Samarbete mellan de större medieföretagen kommer bli allt vanligare. Och vi kommer se större koncerner, vars ägande sträcker sig över hela Norden. Omsättningen kommer sannolikt också att sjunka för dagspressen och då kommer vi se en ökad konsolidering.