Försvarsministern tilldelas ”Årets vapenvärvning 2022” av Svenska Freds

För andra året i rad delar Svenska freds- och skiljedomsföreningen ut det mycket osmickrande priset ”Årets vapenvärvning” till den person som under året gjort den tydligaste övergången från politik- eller myndighetsvärlden till vapenindustrin, eller vice versa. Förra gången tillföll priset Christer Ahlström, som karriärhoppade från generaldirektör för vapenexportkontrollmyndigheten ISP till senior advisor för Sveriges största vapenföretag – Saab.

I år tillfallet priset ingen mindre än vår nytillträdde försvarsminister Pål Jonson (M), som tidigare arbetat som kommunikationsdirektör för Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) – vapenföretagens lobbyorganisation.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen skriver att SOFF bland annat har arbetat emot att Sverige skriver under FN:s förbud mot kärnvapen, emot ett demokratikriterium för vapenexport och för att regelverket ska öppnas upp för större möjligheter för företagen att exportera krigsmateriel till länder i väpnad konflikt. Enligt motiveringen ger Jonsons nya roll som försvarsminister vapenindustrin ”en mycket värdefull kontakt” och innebär potentiellt stora vinster för deras lobbyarbete.

– Det finns täta band mellan den politiska sfären och vapenindustrin och dess lobbyorganisationer och pr-byråer som vi ville visa på. Och i år var Jonson var den person vi ville uppmärksamma mest, säger Linda Åkerström, föreningens policychef, till Proletären.

Någon kommentar från Jonson eller regeringen har Svenska Freds inte fått. Men när Linda Åkerström i höstas uppmärksammade Jonsons kopplingar till vapendindustrin i P1:s Konflikt fick de svar från regeringen att det i princip inte innebar några problem. 

Miki Anagrius

Linda Åkerström, Svenska freds- och skiljedomsföreningens policychef.

Linda Åkerström säger att vi nu befinner oss i en tid då vapenindustrin lobbar mycket för ökat statligt stöd. Bland annat Saabs vd har den senaste tiden lyft att han tycker att stödet ska öka. Det är också en tid då det talas mycket om inhemsk upprustning, vilket går hand i hand med Sveriges eventuella Natomedlemskap.

– En tro på militarisering, en vilja till upprustning och att man tycker att vapenindustrin ska stödjas, det hänger samman med en militariserad tanke också om att Nato är den som kommer att garantera vår säkerhet i framtiden. Det finns ju en anledning till att vapenföretag som Saab pushat för ett Natomedlemskap. Saab har uttalat sig att det är en möjlighet för dem och att det inte är bra för deras affärer att Natoprocessen drar ut på tiden.

Kan Jonsons kopplingar till vapenindustrin vara en av anledningarna till att regeringen är så mån om att exportera vapen till Ukraina?

– Jag tror att det är olika frågor och att det militära stödet till Ukraina handlar om andra saker. Jag kan inte heller spekulera i vad Pål Jonson tänker. Men vi kan konstatera att han i flera år verkat för vapenindustrins intressen, att han har med sig det i sin ryggsäck. 

– Exporten till Ukraina har mycket gemensamt med ”vanlig vapenexport”, till exempel går det under samma regelverk, men det är motiverat av andra saker från statens sida och handlar ju om gåvor och inte försäljning. Det är klart att ju mer krigsmateriel Sverige använder eller skickar utomlands, desto mer behöver vi också köpa in. Men det är att dra det för långt.