Hälften av svenskarna vände EU-valet ryggen

Enligt preliminära siffror från Valmyndigheten tog drygt 160.000 färre svenskar beslutet att inte rösta i EU-valet 2024, jämfört med i valet 2019. Valdeltagandet sjönk från 55,3 till 50,7 procent och är nu nere på under siffrorna från valet 2014. I reda tal valde 3.914.739 av de sammanlagt 7.942.272 röstberättigade svenskarna att bojkotta valet.

Det är främst i norrländska valdistrikt som väljarna valt att strunta i EU-valet: i Norrbotten röstade 45,5 procent och i Västernorrland 45,3. Sämst valdeltagande rapporterades från Gävleborg, 44,3 procent.

Högst valdeltagande rapporterades från Uppsala län med 53,4 procent, men anledningen till att det totala valdeltagandet lyckades krypa över 50 procent, fanns i Stockholm och Göteborg (Västra Götaland): 55,6 respektive 51,9 procent. Här är klassröstningen tydlig: i valdistrikten på Östermalm i Stockholm är valdeltagandet av tradition relativt högt och Moderaterna och Sverigedemokraterna dominerar.

I arbetarstadsdelarna söder om Stockholm, valdistriktet Vantör med Bandhagen, Högdalen och Rågsved (med bland annat Skebokvarnsvägen, känd från ett album med Thåström) har Vänsterpartiet utklassat alla andra partier. V når ett snitt på runt 32 procent med en topp i Rågsveds centrum: 39,7 procent.

I de tre valdistrikten i Hammarkullen i Göteborg har S och V tillsammans 78 procent av rösterna, därav 43 för S. I Rosengård i Malmö fick S-listan 47,3 procent av rösterna och V 41,7.

Trots att Vänsterpartiet sviktat i stödet till den palestinska kampen, vilket Proletären rapporterat om tidigare, menar partiledaren Nooshi Dagostar att V tjänat på Palestinafrågan:

– Vi får ett starkt stöd i frågan om att få slut på mördandet på Gazaremsan. Det har spelat in i den här valrörelsen, hävdar Dadgostar i GP. Det finns ett mycket starkt stöd bland göteborgarna att få stopp på folkmordet på palestinierna.

Sverigedemokraterna har gjort sina sämsta val i storstäderna: 7,0 procent i Stockholm (-1,1), 9,9 i Göteborg (-1,3) och 10,8 i Malmö (-3,9).

Under tisdagskvällen, vid denna tidnings pressläggning, var det procentuella valdeltagandet i de olika valdistrikten ännu inte redovisat.

Inte bara Sverige, utan också Finland och Danmark gick emot mot den högerextrema strömmen i Europa (se här intill): i Finland ökade Vänsterförbundet (Vasemmistoliitto), grundat 1990 i en sammanslagning av Finlands kommunistiska parti, Demokratiska förbundet för Finlands folk och Finlands demokratiska kvinnoförbund, från 6,9 till 17,3 procent. Högerextrema Sannfinländarna halverades: 7,6 procent mot 13,8 i EU-valet 2019 och 20,1 procent i riksdagsvalet 2023. Bara 40,4 procent av finnarna röstade i valet.

I Danmark backade högerextrema Dansk Folkeparti från 10,8 procent till 6,4 medan Vänsterpartiets broderparti Socialistisk Folkeparti (SF), grundat 1959 av Aksel Larsen som avslöjats som CIA-agent och slängts ut ur Danmarks Kommunistiska Parti, ökade från 13,2 till 17,4 och blev största parti. I EU-parlamentet ingår SF i den gröna gruppen. Det socialistiska partiet Enhedslisten ökade från 5,5 till sju procent. Valdeltagandet uppgick till 58,23 procent.

FAKTA: Det verkliga valresultatet

Valresultat (i procent av antalet röstberättigade):

Vi som bojkottade valet: 49,3
Socialdemokraterna: 12,4
Moderaterna: 8,8
Miljöpartiet: 6,9
Sverigedemokraterna: 6,6
Vänsterpartiet: 5,5
Centerpartiet: 3,6
Kristdemokraterna: 2,9
Liberalerna: 2,2
Folklistan, AfS, Medborgerlig samling, m fl: 1,1.

Källa: Valmyndigheten, sammanställning av facebooksidan Bojkotta EU-valet