Hoppa till huvudinnehåll

Het konflikt i Bolivia mellan Evo och Arce

Evo Morales beskjuten och anklagad för pedofili, och hundratals soldater tagna som gisslan av expresidentens anhängare. Den politiska krisen i Bolivia blir allt djupare.

Spänt mellan Evo Morales anhängare och polis i Cochabamba.
skärmdump/France24

Evo Morales färdades mellan två städer i de tropiska delarna av Cochabamba i slutet av oktober, då bilen han åkte i blev beskjuten med minst 14 skott. Två pickuper sladdade först framför bilen och försökte få hans chaufför att stanna.

– Jag tänkte att det kanske var någon berusad person som försökte stoppa oss, men jag misstänkte att det var något konstigt och föraren svängde undan. En annan bil körde rakt framför oss, och som tur var fanns det ett litet utrymme mellan de två bilarna. Då förstod vi att det var en polisinsats, säger Evo Morales till den lokala radiokanalen Kawsachun Coca.

De kom undan, varpå personerna i den andra bilen öppnade eld. En biljakt tog vid men efter ett bilbyte undkom de attacken, berättar den tidigare presidenten som avsattes i en statskupp 2019.

Evo Morales befinner sig i en djup konflikt med den sittande presidenten Luis Arce, och hans anhängare har blockerat ett hundratal vägar runt om i Bolivia sedan den 14 oktober.

Det tropiska Cochabamba är den före detta presidentens starka fäste. Bondefackförbundet ”Tropikernas sex federationer”, där Evo Morales är ordförande, fungerar i princip som en parallell statsmakt i regionen.

När lokalbefolkningen fick reda på vad som hade hänt följde de efter pickuperna, som körde in till en militäranläggning i regionen. Den omringades av tusentals människor som tvingade soldaterna att lämna ut bilarna – som brändes upp.

Expresidenten beskyller regeringen för attacken. Bolivia leds idag av Luis Arce från samma parti, Movimiento al Socialismo – Mas, som Evo Morales är ordförande för. Regeringen å sin sida avvisar anklagelserna, och menar att bilen som Evo Morales färdades i vägrade stanna i en poliskontroll och var den som sköt först.

Bakgrund

Detta har hänt

Den socialistiska presidenten Evo Morales avsattes i en militärkupp 2019. Han tvingades lämna landet och kunde därför inte ställa upp i valet 2020. Istället ställde han sig bakom sin före detta finansminister Luis Arce – som vann valet. Men där tog samarbetet slut. Enligt Evo Morales har Luis Arce förrått den socialistiska rörelsen genom att inte häva de nyliberala reformerna som beslutades under kuppregeringen. Enligt Luis Arce är Evo Morales maktgalen. Splittringen går djupt inom såväl parlamentet som de sociala rörelserna och fackförbunden som utgör Mas. Inför valet 2025 gör båda anspråk på rollen som presidentkandidat åt socialistpartiet.

Sedan en tid tillbaka befinner sig Bolivia i en djup ekonomisk kris. Exporten av naturgas, mineraler och livsmedel har störtdykt. Förutom inkomstbortfallet har det inneburit att landet inte har tillgång till dollar för att importera bränsle – vilket resulterat i brist på bensin och diesel. Bensinstationerna håller bara öppet korta stunder, med timslånga köer.

För att lätta på dollarbristen och skydda värdet på valutan har Arce sålt guldreserver – som nu är på väg att ta slut. Importen har blivit allt dyrare när den bolivianska valutan har tappat i realt värde, trots att den officiellt är låst till en fixerad dollarkurs. Det har inneburit snabbt växande inflation och oro för valutakris.

Brasil de Fato
Evo Morales och Luis Arce i Argentina 2020.

Under hösten har Evo Morales intensifierat kampen mot regeringen. Samtidigt har en gammal brottsmålsundersökning, som först drevs under kuppregeringen, väckts till liv igen, där Evo Morales anklagas för att under sin tid som president ha haft sex med en minderårig flicka. Evo Morales menar att det rör sig om ”lawfare”, och är ett försök från regeringen att med juridiska medel hindra honom från att ställa upp i presidentvalet nästa år.

Efter mordförsöket på Evo Morales har konflikten eskalerat och regeringen tvingades dra tillbaka alla poliser från tropiska Cochabamba. Lokalbor och de fackliga säkerhetsstyrkorna omringade militäranläggningar i området och bröt deras tillgång till mat, vatten och el. De tog i praktiken soldaterna som gisslan, och krävde att Evo Morales skulle få ställa upp i valet och att regeringen skulle släppa runt 200 personer som gripits under protesterna.

Regeringen har slagit tillbaka mot vägblockaderna med ett hundratal skadade och minst fyra döda, enligt bondefacket. Över 90 poliser har rapporterats skadade.

I söndags samlade Evo Morales anhängare till ett extrainsatt stormöte i Cochabamba. De beslutade att pausa blockaden – men meddelade att de planerar en marsch mot huvudstaden La Paz.