Bolivias president utesluten ur socialistpartiet – sprickan i Mas växer

Det bolivianska regeringspartiet Movimiento al Socialismo, Mas, genomförde förra veckan sin tionde kongress under djup konflikt mellan partiledaren och expresidenten Evo Morales och landets president Luis Arce. Kongressen beslutade att utesluta president Luis Arce och vicepresident David Choquehuanca ur regeringspartiet och att Evo Morales blir den enda presidentkandidaten för partiet i valet 2025.

Kongressen ägde rum i det lilla samhället Lauca Ñ i de tropiska delarna av regionen Cochabamba. Det är Evo Morales starkaste fäste, medan fraktionen kring presidenten Arce framförallt finns representerad i huvudstaden La Paz.  

Mas struktur skiljer sig från ett vanligt partis eftersom det egentligen är en samlingsorganisation för flera olika sociala rörelser. Grundorganisationerna är bondefacket CSUTCB, bondekvinnornas organisation Bartolina Sisa och ursprungsbefolkningarnas organisation Interculturales. De tre grundorganisationerna har alla klyvts i två delar, en som stödjer regeringen – de så kallade ”förnyarna” – och en som stödjer Evo Morales. 

Samma dag som kongressen inleddes samlade Luis Arce sina allierade i La Paz. I ett tal sa han att kongressen i Lauca Ñ är ”en attack mot de sociala rörelserna” som ”fråntas sitt politiska instrument”. De annonserade ett politiskt stormöte mellan sina organisationer den 17 oktober i El Alto utanför La Paz för att diskutera sitt nästa steg.

De politiska skillnaderna mellan fraktionerna är vaga, och båda sidor anklagar den andra för korruption och maktgirighet. Det är liknande retorik från både ”evisterna” och ”arceisterna”, och båda gör anspråk på att representera landets sociala rörelser – men det finns sociala skillnader i fraktionerna och ekonomiska motiv till missnöje med Arces regering. 

Luis Arce har, i egenskap av universitetsutbildad och vit (i boliviansk mening), större acceptans och stöd hos den urbana medelklassen, medan Evo Morales – aymara-indian och ordförande i ett jordbrukarfack – finner större stöd hos ursprungsbefolkningen och bönderna på landsbygden. 

Bolivia befinner sig i en svår ekonomisk situation och Evo Morales menar att det har att göra med att regeringen har minskat mängden statliga investeringar. Statskuppen 2019 och den efterföljande coronapandemin slog hårt mot den bolivianska ekonomin. Kuppregeringen sålde ut offentliga tillgångar och lade ner pågående statliga projekt.

Landet har återhämtat sig efter att Luis Arce tillträdde som president i slutet av 2020, men inte så mycket som väntat. Under Evo Morales tid som president utgjorde den statligt ägda delen av ekonomin 40 procent av landets BNP – under Luis Arce utgör den bara 30 procent. 

Under 2023 har Luis Arces regering sålt av stora delar av landets guldreserv, för att behålla värdet på den bolivianska valutan och förhindra inflation. Bolivia har nu kvar 26 ton guld, 40 procent mindre än i april.

Det har resulterat i att de bolivianska statsobligationerna rasat i värde, vilket sätter landet i en stor ekonomisk risk. Lägre värde på statsobligationerna gör det dyrare för landet att låna pengar och ökar risken för att landet behöver devalvera valutan, vilket i sin tur skulle ge inflationen en skjuts uppåt. 

Under bondefackets kongress i slutet av augusti utbröt slagsmål mellan fraktionerna.  Evo-anhängarna anklagade Arce för att använda sig av polisväsendet i den interna konflikten efter att kravallpolis kört ut dem från kongressen. 

Därför tog de själva över säkerheten i Lauca Ñ, nekade polisen inträde och spärrade av området kring Mas-kongressen med 4.000 ”fackliga vakter”. Säkerhetsgrupperna uppger att de beslagtagit vapen och material till molotovcoctails från ett femtiotal individer som planerat att attackera idrottshallen där kongressen ägde rum.

– Tyvärr, är Luchos [Luis Arce] och Davids [Choquehuanca, vicepresidenten] regering värre än kuppregeringen och värre än de tidigare nyliberala regeringarna därför att de försökt, till sista stund, förhindra vår kongress, sade Evo Morales i sitt kongresstal. 

Sedan låg fokuset i talet på vikten av att den fattiga ursprungsbefolkningen styr sina organisationer själva – och inte blir som vänstern i många andra länder i världen som styrs av akademiker och medelklassen.

Evo Morales återvaldes som partiets ordförande. Kongressen beslutade också att Mas inte får gå i allians med något annat politiskt parti under valet, och att samtliga valbara representanter för partiet måste varit medlemmar i partiet i minst tio år. 

Frågan om vem som kommer representera partiet i presidentvalet är dock inte avgjord ännu. Den bolivianska författningsdomstolen beslutade att kongressen inte är giltig och enligt den nationella valnämnden måste det hållas primärval för att fastställa partiernas presidentkandidat.

Samtidigt pågår kraftmätningen i partiets grundorganisationer. Luis Arce och David Choquehuanca samlar sina anhängare till stormöte den 17 oktober och Evo Morales-fraktionen har utlyst vägblockader i slutet av oktober.