Efter en dryg månads kampanjande närmar sig Förenade klasskamraters kamp mot ordningsomdömen ett slut.

– Många är trötta. Över 100 elever har varit engagerade och har gjort ett jättejobb, men nu är det dags att avsluta den här kampanjen, säger Johan Frick som är ordförande i Förenade klasskamrater.

Han ser själv ganska så trött ut, vilket kanske inte är så konstigt eftersom han har varit drivande sedan starten av Förenade klasskamrater.

Mot ordningsomdömen
Föreningen som finns på Bäckängsgymnasiet i Borås drog igång när eleverna kom tillbaka efter årets sommarlov och upptäckte att kommunpolitikerna hade infört ordningsomdömen.

Sedan dess har det varit en intensiv tid. Föreningen har gått ut med information till de andra eleverna, skrivit insändare, delat ut tusentals flygblad, arrangerat protestlistor, ordnat offentliga utfrågningar av politikerna, och som avslutning ordnade de en endagars strejk och en demonstration. 

– Kampanjen handlade om att statuera ett exempel för hur elevfackligt arbete går till. Vi har väckt opinion och fått socialdemokraterna att göra en helomvändning i frågan. Förenade klasskamrater har dessutom växt från att ha cirka 10-15 medlemmar till att nu vara långt över hundra. Jag tycker inte att vi kan vara annat än nöjda, säger Johan Frick.  

Men han är inte så nöjd så att han ser detta som slutet för Förenade klasskamrater, även om de alltså nu avslutar kampanjen kring ordningsomdömen. Johan Frick tror att föreningen kan ha en mycket större roll att spela.

– Hela föreningen är ett slags demokratiprojekt där vi vill främja politisk medvetenhet, elevfackligt intresse och skolkamp, säger han.   

Antirasistisk kampanj
Därför har också föreningen beslutat att ha verksamhet även i fortsättningen.

– På vårt medlemsmöte den 13 oktober beslutade vi att påbörja en antirasistisk kampanj med start den 1 november. Så föreningen kommer på inget sätt vara overksam, berättar Johan Frick.  

Anledningen till att de har beslutat att bedriva kampanj just om antirasism är att sverigedemokraterna nyligen har bildat ett ungdomsförbund i Sjuhärad och planerar att komma ut på alla skolor i området.

– Vi tycker inte att det är okej att de ska få stå oemotsagda. De ska inte få använda skolan som en plattform för sitt budskap. Vi kommer dock inte att göra något för att fysiskt hindra dem, de får självklart säga sin åsikt. Men vi i föreningen kommer också att vara där och bemöta deras budskap med våra flygblad, berättar han.

Klassorteringsapparat
Förutom att rent allmänt bemöta den främlingsfientliga politik som sverigedemokraterna står för kommer Förenade klasskamrater också att rikta in sig på vad sd tycker i skolfrågor.

– Vi tror att det är viktigt att bemöta dem konkret. Vad de tycker om invandrare vet redan alla, men de får tyvärr stöd i alla fall. Därför är det viktigt att också lyfta fram vad de tycker i andra frågor. Till exempel att de är ett högerparti med en borgerlig skolpolitik, förklarar Johan Frick.  

Detta med skolpolitik är också en fråga där Förenade klasskamrater har många fler åsikter än att de bara vänder sig mot ordningsomdömen.

– Vi gör inget partipolitisk ställningstagande, men vi tar avstånd från den skolpolitik som de borgliga bedriver. Nedskärningarna i Komvux och kommersialiseringen av skolan där det blir allt mer reklam är också förändringar som vi starkt tar avstånd ifrån, säger han.

Johan Frick tycker även att det är viktigt att se skolan och dess roll i samhället. Något som förenade klasskamrater berör kort på sin hemsida. Under presentationsavsnittet om sig själva skriver de följande: ”Vi ser skolan och dess funktion som en klassorteringsapparat.”

– Vi menar att skolan sållar bland människor. Den lär arbetare att bli arbetare och akademiker att bli akademiker. Ordningsomdömen är bara ännu ett sätt att förbereda arbetskraften på att lyda, förklarar han.  

Allt färre chanser
Johan Frick tycker också att det är tydligt vilken utveckling av skolan som borgarnas politik befrämjar.

– Deras politik, med nedskärningarna i Komvux som ett tydligt exempel, förstärker skolans ”klassorterande” roll. Numera ska du bara få en chans och de elever som av olika skäl inte lyckas så bra i skolan kommer att köras direkt ut i en låglönemarkand, säger han.

Det är tydligt att detta är frågor som Johan Frick brinner starkt för. Trots att han efter denna hektiska månad nog först vill gå hem och vila ett tag är det klart att varken han eller föreningen tänker låta en sådan vila bli för lång. De avslutande orden i utvärderingen av kampanjen mot ordningsomdömen, på förenade klasskamraters hemsida, kunde inte ha varit tydligare: ”Det här är bara början…”

TOVE JANZON
Proletären 44, 2007