Kritisk mot Transports avtal: ”Hade kunnat kräva mer”

Transportarbetareförbundet har slutit ett avtal med arbetsgivarna kring löneökningarna under de kommande två åren. Ett avtal som enligt arbetsgivarna ligger i linje med märket på 7,4 – medan Transport säger 9,1. Transport var det enda förbundet som gick in i avtalsrörelsen utanför LO-samordningen och behövde därför inte ta hänsyn till det så kallade märket.

Anledningen till de olika buden är att Transports lönetariffer baserar sig på antal jobbade år inom branschen. Vilket betyder att medlemmarna inte löneförhandlar utan garanteras 100 procent av löneökningen, inom respektive tariff.

Enligt Transport får majoriteten arbetare inom åkerisektorn en löneökning som motsvarar 4,9 procent i år, och 3,6 procent i april 2024 och majoriteten av medlemmarna inom terminalsektorn får mellan 4,4–5,3 procent i år, och 3,5–3,8 procent nästa år.

David Ericsson jobbar som lastbilschaufför och menar att Transports medlemmar – men kanske även arbetsgivarna – står som förlorare i och med avtalet.

– Transport hade verkligen kunnat kräva mer, speciellt nu när inflationen är så hög. Arbetsgivarna är förmodligen glada för att de kommit undan så billigt. Men dåliga löner riskerar att leda till en chaufförsbrist. Redan nu fattas det tiotusentals yrkesåkare i landet, säger David Ericsson till Proletären.

Transports ordförande Tommy Wreeth menari en intervju i Arbetet att ungefär 80 procents av Transports medlemmar väntas få ut mellan 8 och 9,1 procent på två år.

– Hur är det med dom andra 20 procenten, frågar sig David Ericsson. Sen att lönerna inom transportsektorn är bra, det beror på vad man jämför med. Jämför man med IF Metall så tjänar vi inte så mycket pengar. Och nu ökar ju kostnaderna för många när räntan stiger.

Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos beräknas inflationen landa på 8,8 procent under hela 2023. Det innebär en rejäl reallönesänkning om prognosen håller i sig. I den senaste mätningen från SCB var inflationen dock betydligt högre och låg på 12,0 procent.

Under avtalsrörelsen har David Ericsson varit skeptisk till experterna som påstår att en återhållsam löneökning skulle bidra till en lägre inflation.

– Det hänger ju inte ens ihop. Inflationen började skena långt innan avtalsrörelsen ens satte igång. Och då har vi haft en väldigt dålig löneutveckling under många år. Så det där är inget argument. Jag är övertygad om att inflationen kommer fortsätta hålla i sig trots att man förhandlat fram en låg löneökning, säger David Ericsson och fortsätter:

– Det är ingen annan aktör i ekonomin som blir ombedd att agera på det här sättet. Hyresvärdarna vill ta ut 10-12 procent i höjning och livsmedelshandlarna öser på för fullt. Oljebolagen frågar inte heller om deras agerande bidrar till inflationen. Varför ska vi då inte få mer i lön?

I takt med att Riksbanken höjt reporäntan så är det många arbetare som inom en snar framtid kommer mötas av höjda bolåneräntor. På David Ericssons jobb är det flera som redan nu har svårt att betala räkningarna. Bland annat på grund av bolåneräntor, men också lån kopplade till bilen, vars räntor ökat till tvåsiffriga procentsatser.

– Det är många som har ökade kostnader just nu och vissa tvingas ha tre jobb för att kunna betala alla räkningar. Många har frågat hur de ska klara sig… Är du en familj på fem personer så är det tufft att lösa situationen.

– Transport försökte i alla falla gå utanför samordningen för att kunna kräva mer. Det ska man ge dem. Men det hade gått att få ut mer, avslutar David Ericsson.