Är tidningen Riksdag & Departement något att fälla tårar över? De allra flesta svarar säkert nej. För att de aldrig sett, aldrig läst eller ens skulle fått lust att läsa en publikation med ett så dödande tråkigt namn.

Men vi är några nördar som svarar ja. För att Riksdag & Departement genom åren hjälpt oss att hålla koll på vad som verkligen händer i riksdagen, bortom riksmedias ytliga rapportering. Så var det Riksdag & Departement som tog fram faktaunderlaget till förra veckans artikel i Proletären om EU:s alltmer bastanta grepp över riksdagens beslutsfattande.

I sina bästa stunder är Riksdag & Departement en oberoende granskare av det som sker i den svenska demokratins förnämsta tempel, trots att den ges ut av riksdagen själv, om inte oumbärlig för den som inte har tid och lust att plöja utlåtanden och riksdagsprotokoll dagarna i ända, så skönt arbetsbefriande.

Men nu är det slut med det. Den politiska majoriteten i riksdagsstyrelsen (S, M och FP) föreslår nämligen att Riksdag & Departement skall läggas ner. Argumentet är ekonomiskt, inte ens demokrati får kosta i budgettakens tidevarv. Men vi tror att skälet är mer krasst. När riksdagen förvandlats till transportkompani för EU-beslut är det hög tid att dra ner rullgardinen, både för att behålla riksdagens urholkade magi och för att kunna ge sken av politiska alternativ som bakom en alltmer upphetsad retorik är så förvillande lika att inte ens en tvillingmorsa kan skilja dem åt.

Ju mindre folk vet om vad som verkligen sker i riksdagen, desto bättre för riksdagens aktörer. De föredrar TV-teater.

Det skall sägas att riksdagsstyrelsens majoritet sa nej till en försäljning av Riksdag & Departement, trots anmälda intressenter. Men inte ens de allra ivrigaste privatiseringsförespråkarna inom M och FP lär gråta över det. Skall man dra ner rullgardinen är det bästa att göra det ordentligt och en gång för alla.

Så fäller vi en liten tår över Riksdag & Departement. Men framförallt över en demokrati som besväras av insyn.