Att de kapitalistiska storföretagen massavskedar så snart krisen naggar profiterna i kanten är illa nog, inte bara för att företagen därigenom lastar över sina egna kriskostnader på samhället, utan också för att de för snöd vinnings skull gör sig av med ett ovärderligt kunskapskapital. Massavskedandena ger den kapitalistiska kortsiktigheten i ett nötskal.
Men när kommunägda Göteborgs hamn beter sig på samma sätt, så är det inte bara illa, det är en ren skandal. Må vara att Göteborgs Hamn AB drivs efter rent kapitalistiska principer. Men det betyder inte att ägaren, kommunen, behöver låta direktören löpa amok, vilket han nu gör genom att varsla 155 anställda om uppsägning.
Givetvis har krisen minskat den godsmängd som strömmar genom hamnen. Men samstämmiga uppgifter talar ändå om fullt upp att göra för den sedan länge nedbantade arbetsstyrkan, med övertidsarbete och extrapersonal på plats samma dag som varslet lades.
Varslet handlar inte om övertalighet, utan om att hamnbolaget vill säkra vinsten genom ökad arbetsbelastning för den personal som blir kvar, något som direktör Kårestedt närmast njutningsfullt framhöll i de vederbörliga intervjuerna. Krisen skall användas till att driva igenom de flexibla arbetstidsscheman som ledningen så gärna vill ha, men som hamnarbetarna hittills lyckats stoppa.
Givetvis måste Göteborg Hamn AB och direktör Kårestedt tvingas att dra tillbaka dessa varsel. För att nedgången i godsmängd inte motiverar några minskningar av arbetsstyrkan och då rakt inga varsel; för att varsel av kommunalt anställda mitt i en arbetslöshetskris utgör en förlustaffär för samhället och för kommunen; och för att varslen utgör en ren förskingring av utbildningskostnader och yrkeskunskap.
Det spelar ingen roll om godsmängden minskar ytterligare. Dra då ner på arbetstakten och ge vidareutbildning på arbetstid. För samhället är det bättre med hamnarbetare i hamnen än på arbetsförmedlingen. Och för hamnen utgör varje utbildad hamnarbetare en framtidsinvestering.
Vi kommunister säger alltid nej till avskedanden. För att vi värnar arbetet före kapitalet. Men vad gäller Göteborgs hamn säger vi nej, nej, nej. Detta varsel är en provokation, inte bara mot hamnarbetarna utan mot kommunen och mot göteborgarna, som äger hamnen.
Dessbättre finns det en kämpande fackförening i Göteborgs hamn, Hamns avdelning 4, som redan varslat om övertids- och nyanställningsblockad från den dag den förste varslade hamnarbetaren får gå. Det är utmärkt. Det är inte omöjligt att slåss för jobben, det är bara företagskramande facksossar som vill få oss att tro det. Genom de redan vidtagna åtgärderna, och genom att om nödvändigt trappa upp dem, så har hamnarbetarna goda möjligheter att rädda jobben.
Men saken har också och inte minst en politisk sida. Eftersom Göteborgs kommun äger hamnbolaget och därmed inte bara har det yttersta ansvaret för hur hamnen drivs, utan också möjlighet att påverka driften, vilket blir till en skyldighet i en situation som denna.
Vi vet inte om hamnledningen och direktör Kårestedt sett sig tvungna att informera kommunledningen om varselbeslutet, för att få dess godkännande. Men med Sven Hulterström som ordförande i hamnbolagets styrelse finner vi det högst sannolikt. Men om den styrande majoriteten inte agerar för att riva upp beslutet, så vet vi och hamnarbetarna med oss, att den står bakom beslutet.
Vi tar inte ut något svek i förskott. Istället kräver vi att den styrande majoriteten i Göteborgs kommun, socialdemokraterna och miljöpartiet, skyndsamt agerar för att tvinga hamnbolagets styrelse att dra tillbaka varslet. Samma krav ställer vi på vänsterpartiet, som inte längre ingår i den styrande majoriteten, men väl i den beslutande.
Detta är något av en sanningens minut. För vad är den rödgröna oppositionen värd om den lokalt agerar på samma ansvarslösa sätt som högerregeringen gör på riksplanet?
18 februari 2009
Proletären nr 8
