Money, money, money! Tid är pengar.
Enligt Ungdomsbarometern är ungas högsta prioritet att tjäna pengar. Men vad är egentligen pengar?
Som nationalekonomistudent får man lära sig hur pengar uppstod. Det var en naturlig process, ett smörjmedel för att få mänsklig aktivitet och byte av varor att ske. Berättelsen ser ut så här: för länge länge sedan i en i by långt långt borta ville en bonde ha en ko. Han gick till en annan bonde och bad om en ko. Den andra bonden sa okej, om jag får tre grisar. De bytte.
Men en dag ville en av dem ha en ko och den andra hade inget som den första ville ha… Hm, hur lösa detta? De hittar något som är värdefullt som kan bytas direkt mot vad som helst. De hittar guld och silver! Till slut blir det jobbigt att väga guldet och silvret och man börjar med mynt och så är vi i gång.
Ett problem med denna berättelse är att den inte går att hitta i faktiska mänskliga samhällen. Antropologiskt icke-existerande. Men det är inte ett jättestort problem för nationalekonomin, och berättelsen lärs fortfarande ut.
En av nationalekonomins fäder Adam Smith beskrev det istället så här: “Money is the power to command the labour of others”.
Här framstår det inte lika mycket som en naturlig process. Istället är det en social maktrelation där den med pengar kan styra andras arbete.
Om vi tittar på hur pengar introducerats i världen och hur ekonomier gick från självhushållning till en pengaekonomi är det just som Smith beskriver, det vill säga att pengar fungerar som medel för att styra andras arbete.
Ett relativt nutida exempel på detta är hur det brittiska imperiet introducerade pengar i Nigeria.
Den brittiska kronan under Edward VII ville ha kakao och palmnötter men hade det lite tufft med den inhemska produktionen. I Nigeria kunde dessa däremot växa. Men hur skulle britterna få bönderna i Nigeria att sluta producera för att försörja sig själva och börja producera för brittisk konsumtion?
Det första steget var militärt. Kung Edward beväpnade och betalade nigerianska män i den nya valutan British West Africa Pound att genomföra erövringen av landet. Steg två var att beskatta dem. Bönderna tvingades skatta i den nya valutan, och sättet för dem att få tillgång till den var huvudsakligen genom att sälja kakao till brittiska chokladföretag. Så den delegerade makt som militären fått gjorde att de kunde tvinga folk som tidigare producerade för sig själva att ge mat, andra varor och tjänster till militären.
Själva mynten var i stort sett värdelösa. De fungerade som medel för ett slutet kretslopp som gav kungen kontroll över landet och tillskansade sig en stor del av värdet skapat av dess bönder.
Men allt gick inte till militären i Nigeria. En del av skatten som återkom till kungahuset användes också till att betala brittiska företag för att producera till exempel krigsfartyg. Dessa kunde sedan skydda de befintliga kolonierna och eventuellt skaffa fler.
De brittiska företagen använde sedan sina koloniala mynt och sedlar till att köpa till exempel kakao. Så för kungahuset var valutan som skapades ett sätt att suga upp arbetskraft och det värde den skapar för att befästa sin makt och utöka sin rikedom.
Detta var dock inte en brittisk uppfinning. De gjorde som många imperier hade gjort före dem. Det kinesiska kejsardömet hade genomfört ett väldigt liknande system av mynt och beskattning för att få människor att arbeta för den som satt på dess tron samtidigt som de ”tjänade pengar”.
Så, pengar uppstod inte organiskt för att underlätta människors samvaro i den lilla byn långt borta. Det är inte heller idag ett neutralt verktyg, nu på global skala.
Pengar var ett sätt att dölja hur arbetets frukter kanaliserades till de som satt på den ekonomiska och militära makten. Även om maktbalansen har förändrats ges folk och länder än idag samma val som den brittiska kronan gav bönderna i Nigeria: acceptera systemet eller möt våra automatvapen.
Det är den faktiskt existerande och antropologiskt riktiga berättelsen om pengar.
