Nattvandrare protesterade mot våldet: ”Folk är rädda att gå ut”
Antalet dödsskjutningar ökar och våldet i samhället blir grövre. I fredags hölls manifestationer till minne av 12-åriga Adriana, som sköts till döds av gängkriminella för fyra år sedan. ”Det behövs åtgärder redan när barnen är små”, säger Ann Winblad Larsson, nattvandrare, till Proletären.
För fyra år sedan, den 2 augusti 2020, sköts 12-åriga Adriana till döds i Norsborg. Hon träffades av misstag i en gängkonflikt. Mordet väckte stor uppmärksamhet och Adrianas mamma har blivit en frontfigur i kampen mot våldet.
I fredags, på årsdagen av mordet, anordnades manifestationer och aktiviteter på flera platser i Sverige. I Göteborg samlades ett 20-tal personer från organisationen Nattvandrarna i Sverige på Gustav Adolfs torg, där de samlade in namn och delade ut blommor för att hedra Adriana – och kräva att politikerna agerar.
– Vi har tröttnat på våldet i samhället. Folk är rädda att gå ut, säger Jonas Karlsson, ordförande i Nattvandrarna, till Proletären.
Samma morgon har ännu en ung man skjutits till döds, denna gång i Borås. Därmed har 25 personer dödats av vapenvåld i år.
En som sett utvecklingen över tid är Ann Winblad Larsson, nattvandrare sedan 1989, då hon var med och startade upp organisationen.
– Det är skjutningar nästan varje dag. Man blir så ledsen över allt som händer. Det kan drabba vem som helst nu.
Hon menar att våldet funnits där hela tiden sedan hon började nattvandra, men att det har ändrat karaktär.
– Det har blivit grövre i och med skjutningarna.
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik har antalet fall av dödligt våld i Sverige gått från en hög nivå under slutet av 1980-talet för att därefter avta. Men sedan 2012 ökar det dödliga våldet igen, och är nu uppe på samma nivå som runt 1990.
Det dödliga skjutvåldet har däremot ökat kraftigt det senaste decenniet – och offren är främst unga män.
Exakt varför det ser ut så här är svårt att säga, menar Ann Winblad Larsson. Själv bor hon i Lövgärdet i Göteborg, utpekad av polisen som ett utanförskapsområde, och har sett hur börjar det gå snett för en del barn redan när de är mycket unga.
– Det finns ett utanförskap, och många unga har inget stöd. Barn i 11-12-årsåldern kan vara ute mitt i natten och många har ingen att prata med. Det behövs åtgärder redan när barnen är små och föräldrarna måste ha stöd.
På plats på manifestationen är också Jonas Karlsson, nationell ordförande för Nattvandrarna. Han menar att barn och unga idag är allt mer utsatta.
– När jag började nattvandra för 17 år sedan var det mycket alkohol. Idag möter vi mycket psykisk ohälsa. Ungdomar har väldigt stora krav på sig, och känner att de måste leva upp till olika roller. Har man då inte stöd i skolan, och kanske inte heller hemma, vänder sig många till oss.
Jonas Karlsson påpekar att de som hamnar så snett att de blir gängkriminella och begår grova våldsbrott är en väldigt begränsad grupp. Men även här handlar det om många olika faktorer.
– Vi måste börja från grunden med barn och unga. Skolan måste fungera bättre, hemma måste fungera bättre, hela samhällsapparaten måste fungera bättre. Det behövs mer resurser.
Nedskärningarna i offentlig drabbar barnen hårt, menar Jonas Karlsson.
– Det första kommunerna sparar in på när de ska spara är resurspersonerna som finns på skolorna för de elever som behöver extra stöd.
Samtidigt som Nattvandrarna manifesterar mot våldet i Sverige skakas Storbritannien av våldsamma högerextremistiska upplopp. I vad som tycks varit ett vansinnesdåd knivmördades tre flickor i Southport i norra England förra veckan av en 17-årig pojke. Dådet har följts av ryktesspridning – där högerextremister lagt skulden på invandringen.
Även i Sverige finns de som vill peka på invandringen som orsaken till kriminaliteten. Den bilden köper varken Ann Winblad Larsson eller Jonas Karlsson, som påpekar att de flesta som hamnar i kriminalitet är födda i Sverige, även om deras föräldrar kan ha invandrarbakgrund.
– Men 95 procent av ungdomarna är ju hur fina som helst. Det är bara en liten grupp som syns och hörs mycket, säger Ann Winblad Larsson.
Inte heller tror de på politikernas lösningar med hårda straff och fler poliser. USA har hårda straff för många brott, men har ändå stora problem med kriminalitet, påpekar Ann Winblad Larsson.
– Får vi ordning på samhället behövs inte hårdare straff, säger Jonas Karlsson.
På torget träffar vi nattvandrarna Marita Karlsson och Yvonne Sana, som delar ut blommor till förbipasserande. De berättar att bemötandet är bra, och att många vill prata om våldet och skjutningarna.
– Folk tycker det är hemskt, det är skrämmande med skjutningen nu i Borås, säger Marita Karlsson, själv från Falköping.
– Politikerna måste ta tag i det, och gå till handling, säger Yvonne Sana från Lövgärdet.
Själv tillhör hon dem som menar att det också behövs hårdare tag mot de kriminella.
– Jag är trött på de korta straffen, att kriminella som begått våldsbrott kommer ut efter två månader. Det behövs hårdare straff och polisen behöver mer resurser. Och mer kameror i vissa områden.
Framför allt vill Yvonne Sana se att närpoliserna kommer tillbaka.
– När vi hade dem var det lugnt i Lövgärdet. Så politikerna borde sluta med alla projekt som bara kostar en massa och lägga pengarna på vettigare saker.
– Samma sak med skolan. Politikerna tror att de kan stoppa våldet genom att korta sommarlovet. Men har man inte lärare till det så blir det bara mer frustration. De sparar ju på allt. Sverige har legat i topp. Nu rasar vi på allt, sjukvård, skola och skjutningarna blir fler. Hela samhället har monterats ned, säger Yvonne Sana.