Krönika: Nödvändigt med konsekvenser
Vad sänder det för signaler till ungdomar som hamnat snett, när de kommer undan med brott?
I höstas blev en ung man svårt misshandlad av en grupp ungdomar på Norrby i Borås. Han kom körande i sin bil och uppfattade att ungdomarna kastade ägg på bilen. Han stannade för att konfrontera dem och det slutade med att han blev svårt misshandlad och bilen förstörd. Polisen gjorde ett bra arbete och lyckades identifiera sju personer som åtalades för grov misshandel och skadegörelse.
Så kom domen. Bara två killar blev dömda, en för misshandel av normalgraden till 30 timmars ungdomstjänst och en för skadegörelse och olovlig körning till ungdomsvård som bland annat innefattar samtal en gång i veckan. Allihop tiger och vittnesuppgifter från andra väger lätt då det inte går att bevisa ”bortom rimligt tvivel”.
Vilka signaler skickar detta till de ungdomar som ligger i riskzonen att halka in på en kriminell bana, som kanske ser upp till äldre halvkriminella i sin närhet?
Flera barn som jag har lekt och busat med, lärt läsa och räkna i förskoleklass har när de växt upp hamnat snett och dragits till de kriminella. Jag minns en liten pojke som tolv tretton år gammal syntes på stan med dessa, han var som en liten maskot för dem.
Ungar som knappt börjat högstadiet gömmer knark och får en pizza i belöning, är inte alltid medvetna om vidden av sin handling. Uppdragen utökas till farligare saker, belöningarna blir större och snart är du fast.
Ungdomarna som var åtalade här var mellan 15 och 17 år, alltså fortfarande barn. Jag har läst igenom domen och det är för jäkligt. Genom att de flesta frias växer inte deras tillit till samhället utan istället har de lärt sig att ”om vi tiger så klarar vi oss”. Jag förstår att rättsväsendet måste vara säkert men det måste gå att komma åt dem på något sätt utan att ge upp rättssäkerheten.
Framförallt sviker vi ju dessa ungdomar som dras till det kriminella och ser hur lätt det är att klara sig. Det jag tror är absolut nödvändigt är kvarterspoliser som skapar trygghet, förtroende och kan få dessa ungdomar att öppna sig och i samband med kriminella gärningar få dem att vittna.
Vi måste skapa ett samhälle som är till för barnen, som ger alla goda förutsättningar till ett bra liv. Bra skolor, fritidsgårdar och idrottsföreningar och en utemiljö som inbjuder till lek och aktivitet. En social kontroll som gör att polis och fritidsledare känner till varenda unge och som med sitt förtroende kan gå hem till föräldrar och tala om för dom så snart deras ungar är på väg att hamna i fel sällskap.
Om du som polis eller ungdomsledare känner barnen och har skapat ett förtroende kan du också ställa krav på dem. För självklart har också varje individ sitt eget ansvar.