Oligopolen bakom inflationen

52 biljoner dollar i 2020 års växelkurs – alltså 52.000 miljarder dollar – beräknas oljebolagen tjänat mellan 1970 och 2020, enligt en ny studie utförd av professor Avivel Verbruggen från Antwerpens Universitet. 

– Det är en enorm summa pengar. Du kan köpa varenda politiker, varje system med dem pengarna, och jag tror det har hänt. Det skyddar producenterna från politisk inblandning som skulle kunna begränsa deras aktivitet, säger författaren till studien i en kommentar till The Guardian.

Och det har inte gått sämre för oljebolagen sedan dess. Medan reallönerna i världen sjunker till följd av prisökningar och stagnerade löner redovisar oljebolagen nya rekordvinster för det andra kvartalet 2022.

Amerikanska Exxon och Chevron lyckades under perioden tredubbla sina vinster jämfört med samma period förra året, till 17,9 miljarder dollar respektive 11,6 miljarder. Den tredje amerikanska oljejätten Conocophilips ökade sitt resultat från 2,1 miljarder dollar – till 5,1 miljarder dollar.

Brittiska BP och Shell har båda dubblat sitt tidigare resultat till sammanlagda 19,9 miljarder dollar. Den franska petroleumjätten Total Energies ökade sina vinster med 250 procent.

Exxon, Chevron, Conocophilips, BP, Shell och Total utgör de så kallade Supermajors eller Big Oil – världens största privata oljebolag.

Saudiarabiska Aramco har inte publicerat sina resultat för kvartalet än, men analytiker räknar med en vinst på 44 miljarder dollar, en ökning på 80 procent från förra året.

Sammanlagt har Supermajors och Aramco, ifall prognosen stämmer, gjort 104 miljarder dollar i vinst under april, maj och juni i år. I runda slängar Sveriges statsbudget för hela året.

I delårsrapporterna slår sig företagen för bröstet och beskriver hur de kunnat öka sina vinster ”trots oroliga tider”.

Som Aramcos vd Amin H. Nasser skriver: ”Under en volatil global marknad, har vi behållit fokus på att hjälpa till att tillfredsställa världens behov av energi som är tillförlitlig, överkomlig och mer och mer hållbar.”

När covid-19 slog till föll priset på olja. När efterfrågan ökade igen och ekonomierna öppnade upp ville oljeföretagen och de oljeexporterande länderna kompensera. Eftersom oljebranschen är ett oligopol – alltså en marknad med få spelare – kan de påverka priset.

Efter påtryckningar från USA:s president Joe Biden och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har länderna i Opec (organisationen för 13 oljeproducerande länder i Afrika och Mellanöstern samt Venezuela) ökat produktionen under sommaren – men ökningen var marginell. Saudiarabien menar att de redan ligger på maxkapacitet.

Det verkar inte finnas incitament till produktiva investeringar i oljesektorn. Faktum är att oljeproduktionen utanför USA toppade 2008 och har sedan dess stagnerat. Under coronapandemin dök produktionen och har fortfarande inte återhämtat sig. Flera Opec-länder, som Nigeria och Angola, menar att delar av deras anläggningar blivit obrukbara under pandemin och att de inte kan nå upp till samma produktionsnivåer. Saudiarabien menar att de behöver hjälp för att öka produktionen. 

Istället för produktiva investeringar anser oljebolagen att det mest lukrativa är aktieåterköp – ett alternativ till aktieutdelning som ökar värdet på den egna aktien. De fem tidigare nämnda oljejättarna har spenderat 20 miljarder dollar på aktieåterköp under första halvåret 2022 – och allt tyder på att de kommer göra ännu fler aktieåterköp under andra halvåret.

– En sak vill jag berätta om oljebolagen, sa Joe Biden i ett tal tidigare i somras på en tillställning i Los Angeles hamnområde.

– De har 9.000 tillstånd att borra. De borrar inte, varför borrar de inte? För att de tjänar mer pengar på att inte producera olja.

Oljebolagen är inte ensamma. Rekordvinster görs också i en annan närmast monopoliserad sektor. Containerfrakten. 

Och likt oljepriset slår fraktpriset brett och påverkar prisökningar på andra mer konkurrensutsatta sektorer, som måste kompensera för priserna. Under 2021 ökade företagen inom containerfrakt sina vinster med i snitt nio gånger – långt över de ökade kostnaderna som exempelvis det ökade oljepriset innebar.

Världens näst största containerfraktbolag, danska Maersk, gjorde rekordvinster förra året genom att höja sitt fraktpris fyra gånger mer än sina ökade kostnader. Och vinstfesten fortsätter. Första kvartalet 2022 gjorde de sitt bästa kvartal någonsin – andra kvartalet var ännu bättre med en vinst på 10 miljarder dollar före skatt.

Evergreen, världens sjätte största fraktbolag, gjorde sitt bästa kvartal någonsin med en vinst på 5,9 miljarder dollar.

Delårsrapporter för schweiziska Mediterranean Shipping Company, MSC, är svårare att få tillgång till eftersom det ägs privat av Aponte-familjen och inte handlas på aktiebörsen.

Men det verkar gå bra för dem med, de seglade om Maersk som världens största containerfraktbolag under 2021 och familjens överhuvud Gianluigi Aponte har nästan tredubblat sin privata förmögenhet de senaste två åren till 17 miljarder dollar.

Sjöfrakt har ansetts vara en någorlunda konkurrensutsatt bransch, men en ny studie från Maritime Economics & Logistics i Rotterdam visar hur de stora bolagen styr marknaden genom sammanslutningar och allianser.

Enligt studien har ägarkoncentrationen i sjöfarten ökat dramatiskt sedan 2006. 

2021 hade 142 av 154 fraktrutter åtminstone en företagssammanslutning som kontrollerar minst 30 procent av marknaden. Samma koncentration fanns bara i 39 av 146 korridorer 2006. Idag kontrollerar nio företag som arbetar tillsammans i tre globala allianser 86 procent av marknaden. Och 80 procent av all världens varutransport sker till sjöss.

Under samma period som fraktbolagen gjorde rekordvinster sjudubblades priset på sjöfrakt. Nu har priset gått ned med 40 procent sedan toppen – men är fortfarande fyra gånger så högt som före pandemin.

I USA har företagens prisökningar lett till stora rubriker. Nu är tre av de stora fraktbolagen, Maersk, CMA CGM och Hapag-Lloyd, under utredning i USA för att ha tagit ut överpriser; och Joe Biden signerade i juni en ny lag, The Shipping Reform Act, som ska begränsa fraktbolagens priser.

I Sverige nämndes företagens oskäliga prisökningar i Riksbankens senaste penningpolitiska rapport. Men bara i förbifarten, huvudspåret är fortfarande att ”inflationen höjer priserna”.