Pest eller mer kolera för chilenarna?
På söndag är det folkomröstning i Chile om förslaget till ny grundlag. Ett förslag som går ännu längre än den nuvarande konstitutionen från Pinochetdiktaturens tid.
Söndagen den 17 december är det folkomröstning om ett förslag till ny grundlag i Chile. 15,4 miljoner väljare är kallade att delta i omröstningen.
Processen för att skapa en ny författning har varat i snart fyra år och haft många turer. Chilenarna kommer nu att rösta om man är för eller emot ett förslag som lagts fram av ett konstitutionellt råd där extremhögern och andra konservativa krafter haft majoritet. De har satt sin prägel på förslaget.
Om förslaget vinner stöd kommer det att gå till kongressen för att klubbas som landets grundlag. Det skulle innebära en försämring för stora delar av befolkningen. Om inte, ja då blir Pinochetdiktaturens nu gällande författning från 1980 kvar.
Om ja-sidan vinner kommer det att innebära ett stort bakslag för kvinnors rätt till abort eftersom förslaget skyddar ”livet från början av graviditeten”.
– Det är oerhört viktigt att rösta emot förslaget, eftersom det tar bort de tre undantag från abortförbudet som finns idag, nämligen fostersvikt, risk för kvinnans liv och graviditet efter våldtäkt, säger Andrés Misenmayer, en av några aktivister som står och delar ut flygblad i centrala Santiago inför folkomröstningen.
Det orättvisa pensionssystem som den civilmilitära diktaturen införde efter statskuppen i september 1973, och som bygger helt på privat fondsparande, kommer att skyddas i grundlagen. Det kommer att omöjliggöra reformer i systemet eller skapandet av ett mer rättvist och gynnsamt system för folket.
– Fastighetsskatten blir regressiv. Alltså de rika kommer att betala mindre i fastighetsskatt och det kommer att drabba fattiga kommuner som är beroende av den utjämningsfond som idag finns, menar Andrés.
Förslaget inkluderar även en utvidgning av undantagstillstånd med internering av människor i deras hem eller i koncentrationsläger, vilket innebär en återgång till en mer repressiv politik som under den civilmilitära juntatiden. Den ger också undantag från straffansvar för poliser när de använder sina tjänstevapen under uppdrag, vilket är mycket allvarligt.
Ursprungsbefolkningens krav på politiskt deltagande som en kollektiv rättighet, liksom rätt till egen folkidentitet och rätt till deras mark, finns inte med i förslaget.
Det är ovisst hur det ska gå i omröstningen, som är obligatorisk för alla med rösträtt. Även om opinionsundersökningar ger ett visst försprång för de som är emot förslaget så driver högerkrafterna en förljugen propagandakampanj för det. De försöker koppla ihop motståndarna mot förslaget med regeringen, som på senare tid tappat anseende hos folket.
Dessutom använder högern folks verkliga eller inbillade upplevelse av osäkerhet (på grund av den stora mediebevakningen av kriminaliteten som finns i landet). De påstår att med förslaget till ny grundlag kommer detta gissel, liksom andra som drabbar folket, att försvinna. Och att staten ska ge stöd åt dem som blivit utsatta för brott.
Oavsett om folket röstar för eller emot på söndag så vill hela etablissemanget avsluta den fyra år långa processen som initierades den 18 oktober 2019, då folket reste sig och sade basta med så mycket orättvisor i samhället. Orättvisor som än idag finns kvar, inte minst på grund av ”fredsavtalet” som hela politikerkåren ingick med den dåvarande regeringen som syftade till att stoppa massprotesterna.
Oavsett resultatet på söndag är det högern som vinner eftersom den nyliberala modellen består. Om det ska bli en verklig förändring måste folket återigen samla på krafterna och än en gång resa upp sig. Då måste krävas och upprättas en konstituerande församling där folket är subjekt. Inte som det blev efter protesterna 2019 – att politikerkåren kidnappade hela processen.