Valet i El Salvador: Politisk baksmälla för FMLN

Valet i El Salvador den 3 februari blev ett dramatiskt bakslag för det regerande vänsterpartiet FMLN, och därmed också för den latinamerikanska vänstern. FMLN blev tredje största parti och förpassat till opposition de kommande fyra åren. Istället vann center-högerkoalitionen Gana, och dess presidentkandidat Nayib Bukele, som tidigare varit medlem i FMLN. Högerpartiet Arena kom tvåa.

– Vi måste ta en grundlig diskussion om vad det var som gick fel, säger Nidia Diaz, medlem av partiets politiska kommission , när vi möter henne på en träff med med FMLN:s valobservatörer morgonen efter valdagen. Hon menar att partiet i fortsättningen måste arbeta mycket mer med den salvadoranska folkrörelsen.

Två dagar efter valet meddelade partiets politiska kommission (motsvarade verkställande utskott) att den ställer sina platser till förfogande. Samtidigt kallar de till kongress första kvartalet 2020 där en ny ledning ska väljas och politiska riktlinjer utstakas. Ledningen ska inte innehålla de ordinarie ledamöterna i den avgående kommissionen.

FMLN:s högsta organ säger samtidigt i ett uttalande att partiet ska inleda en politisk opposition mot den nya center-högerregeringen under ledning av den nye unge presidenten Nayib Bukele. Det gäller att försvara både de sociala och ekonomiska reformer som FMLN-regeringen genomfört.

Den politisk baksmällan var tung för tiotusentals FMLN-medlemmar. Valresultatet, 14,4 procent, är det sämsta sedan FMLN lämnade den väpnade kampen för att inleda en civil politisk kamp efter fredsavtalets undertecknande 1992. Men farhågorna om en förlust fanns redan efter förra årets nästan lika dåliga valresultat, 25 procent, i parlamentsvalet.

Det är känt att det existerat ett gryende missnöje inom FMLN sedan flera år. Den vertikala struktur som måste finnas under den väpnande kampens förhållanden måste förändras när organisationen förvandlas till ett politiskt parti under helt andra arbetsförhållanden. I FMLN har den utvecklingen gått mycket långsamt efter att fredsavtalet trädde i kraft, menar kritikerna.

Partimedlemmar i FMLN är mycket disciplinerade och går sällan ut offentligt med kritiken utan ventilerar den internt. Ett konkret exempel på det interna missnöjet från FMLN:s medlembas kommer från kommunalvalet 2015 då vi besökte den lilla kommunen San Antonio de Ranchos med cirka 3000 invånare, majoriteten före detta gerillasoldater i FMLN.

I nomineringarna till borgmästarposten, som FMLN alltid hade vunnit med 75-95 procent av rösterna, ville den sittande borgmästaren bli omvald. Men majoriteten av FMLN:s medlemmar i kommunen ville se den unge FMLN-medlemmen Miguel Serrano som borgmästare. Majoritetsbeslutet skickades in till den politiska kommissionen, som är den instans som ska ge det slutliga beslutet. Kommissionen valde att sätta sig över majoriteten och stödde den sittande borgmästaren.

Serranos enda juridiska möjlighet att ställa upp i valet var att ställa upp på ett annat partis lista. Cambio Democratico, CD, ett center-vänsterparti erbjöd Serrano sitt partiemblem och Miguel Serrano vann med tolv rösters övervikt. Sprickan mellan den politiska kommissionen och medlemsbasen i FMLN var tydlig.

I presidentvalet den 3 februari fick FMLN 348 röster i San Antonio de Ranchos mot Nayib Bukeles 347. Bara en röst skiljde mellan FMLN och Gana i denna FMLN-bastion där högerns Arena aldrig har fått mer än 15 röster.

Fidel Nieto är rektor på det Lutheranska Universitetet i San Salvador och en före detta medlem av FMLN:s politiska kommission under och efter kriget. Han är kritisk till utvecklingen i partiet och måndagen den 4 februari är inget undantag, när vi träffar honom på hans kontor.

– Det verkar som att vi avslutar en lång cyklisk politisk historia i El Salvador. Den inleddes i slutet av 1960-talet med att breda samhällssektorer började göra uppror mot militärdiktaturen. Upproret förvandlades gradvis i framväxten av politiska-militära organisationer i konfrontation med militärdiktaturen.

Han hävdar att tvåpartisystemet som växte fram efter 1992 mellan högerns Arena och vänsterns FMLN i och med valet den 3 februari gått till ända.

– I dag bevittnar vi ett nytt folkligt uppror men på ett annat sätt, via rösterna på Nayib Bukele. Detta för att både Arena och FMLN vägrat att demokratisera sig. Väljarna har bestraffat dessa partier, kanske främst FMLN, säger Fidel Nieto som berättar att universitetet genomfört opinionsundersökningar riktade mot ungdomar.

– Vi kom fram till att frågan om vänster-högerskala inte har haft samma tyngd som i tidigare val. De unga generationerna vill ha förändringar. Resultaten från undersökningarna visade också att de unga inte såg så stor skillnad mellan Arena och FMLN:s sätt att regera, det var samma nyliberala politik och samma vänskapsrelationer, nepotism och korruption.