Kommentar: Farlig krigshets runt Ukraina

De senaste veckorna har framför allt två europeiska toppolitiker kommit med uttalanden som ökar risken för att kriget i Ukraina ska utvecklas till något ännu mycket värre. Det är de gamla fienderna Storbritannien och Frankrike som numera tillsammans går i bräschen för en så farlig linje att USA:s president Biden inte ställer upp på den – åtminstone inte officiellt.

Frankrikes president Emmanuel Macron har tagit ledartröjan i krigshetsen mot Ryssland. Han försöker också positionera Frankrike i täten för det europeiska stödet till Ukraina och i EU, på bekostnad av den mer försiktige och realistiske förbundskanslern Olaf Scholz i Tyskland. 

Macron skapade rubriker redan i februari, när han sade att det inte går att utesluta att skicka Natosoldater till Ukraina, och har den senaste tiden upprepat sitt budskap. Medan Storbritanniens utrikesminister David Cameron (som när han var premiärminister pressade på för Natobombningarna av Libyen 2011, tillsammans med Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy) förra veckan deklarerade att Ukraina ”har all rätt” att använda de vapen de får från Storbritannien också mot mål inne i Ryssland.

Det är en hållning som står i bjärt kontrast till budskapet som kommit från Natos ledare USA genom hela kriget, att vapnen från väst bara får användas inne i Ukraina. Även om det är oklart hur långt Biden och hans administration är beredda att gå för att Ryssland inte ska vinna kriget. 

Förra veckan skrev den amerikanska sajten Politico om hur Bidens stab, efter att till slut ha fått det enorma stödpaketet till Israel och Ukraina igenom kongressen, kommer att tona ner Ukrainafrågan i valrörelsen, till förmån för inrikespolitiska frågor. Biden har också stora problem med de växande studentprotesterna i USA mot Israels folkmord i Gaza, och USA:s stöd till Israel.

Samtidigt fortsätter Ryssland ta mark i östra Ukraina mot en alltmer decimerad ukrainsk armé, och det är helt säkert så att Rysslands framgångar längs fronten de senaste veckorna är usel tajming för Bidens kampanj.

Med valet ur vägen skulle Biden kunna byta fot och stödja amerikanska eller andra Natoländers ”boots on the ground” i Ukraina, men med Rysslands framryckningar och en möjlig ukrainsk kollaps kan han behöva ta ett sådant beslut redan innan valet.

Det här är ett resonemang som bland annat den tidigare rådgivaren till USA:s försvarsmakt Stephen Bryen fört fram i Asia Times, där han skriver regelbundet. Bryen är en av dem runt USA:s säkerhetspolitiska apparat som är kritisk till Natos krigföring i Ukraina, samtidigt som han framstår som ännu mer av en krigshök än Biden när det kommer till länder som Iran och Kina.

Bryen sätter också diskussionen om möjliga Natosoldater i Ukraina i perspektiv. Han skrev nyligen en artikel om hur Natoländer redan skickar mängder med personal till Ukraina, bland annat från Storbritannien, Frankrike, Polen och Finland – på samma sätt som USA skickade militära ”rådgivare” till Vietnamkriget. 

De flesta av de här militärerna, som öppet bär sina länders flaggor på uniformerna, befinner sig på ambassader och i de västra delarna av landet, men en del av dem befinner sig också nära fronten i öster, skriver han.

Uttalandena från Macron och Cameron har också lett till en skarp påminnelse från Ryssland om att det är en av världens två i särklass starkaste kärnvapenmakter som de provocerar. Ryska förband i det södra militära distriktet – som inkluderar regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Kherson i Ukraina, som Ryssland delvis kontrollerar – ska öva hanteringen av taktiska kärnvapen, deklarerade Kreml på måndagen.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj fortsätter samtidigt att vägra fredssamtal med Ryssland, och planerar istället en ”fredskonferens” i Schweiz i juni, dit Ryssland inte är bjuden. 

Kinas president Xi Jinping, som för närvarande är på Europaturné till Frankrike, Ungern och Serbien, sade efter samtal med Macron på måndagen att Kina bara kommer stödja konferensen om den erkänns av såväl Ryssland som Ukraina.