Ledare: Regeringen har gett upp kampen mot knarket

Om det inte vore för den massiva kritiken mot Försäkringskassan hade socialminister Annika Strandhäll kunnat njuta av sommaren i lugn och ro i Skärgårdsvillan. Eller möjligen i de 105 kvadraten på Östermalm. Det hade i så fall varit en oförtjänt vila. 

Misskötseln av socialförsäkringssystemet döljer en annan tragedi. Antalet personer som dör av narkotika har skjutit i höjden. Under 2017 dog 959 personer. De flesta unga, i övrigt friska människor, vars död hade kunnat förebyggas. Jämför med trafiken där 325 dog förra året. 

För narkotikaliberalerna är orsaken given: Sveriges vision om det narkotikafria samhället har misslyckats. Narkotikaförbud och polis stigmatiserar missbrukare och avskräcker dem från att söka vård. Eftersom försöken att stoppa missbruket inte fungerar, menar de, ska vi istället inrikta politiken på att minska dess skador, så kallad ”harm reduction”.

Sådana åtgärder är visserligen inte nya. Metadonbehandlingen i Sverige är en av världens äldsta och det första sprutbytet startade i Lund för över 30 år sedan. Men utvecklingen har tagit fart på senare år.

I vårt grannland Norge finns offentliga lokaler för att injicera, så kallade sprutrum, och snart kommer statligt heroin att på försök delas ut till missbrukare. Vid horisonten skymtar en legalisering.

Låter det otroligt? I Sverige infördes på sextiotalet så kallad legalförskrivning av illegala droger, främst amfetamin. Fritt experimenterande läkare, ivrigt påhejade av tidningen Expressen, delade ut stora mängder doser till kriminellt belastade personer som spred drogerna vidare och satte igång en missbruksepidemi långt utanför den egna kretsen. Projektet kraschlandade och fick stark kritik när en kvinna överdoserade.

Även idag är det mycket som talar för att en narkotikaliberal politik dödar. Vi kan även i Sverige vara mitt uppe i en folkhälsokatastrof som Annika Strandäll inte vill prata om. 

Enligt rättsmedicinska registret Toxreg var ökningen måttlig fram till 2006 då dödligheten stiger kraftigt uppåt. Orsaken är framför allt en markant ökad dödlighet av starkt smärtstillande läkemedel, så kallade opioider.

Det gäller vanliga preparat som Oxikodon, Tramadol och Fentanyl. Men också Subutex och Metadon, de läkemedel som används i underhållsbehandling av heroinister. Fler dör numera med dessa läkemedel i kroppen än med heroin. 

Året innan dödligheten sköt i höjden liberaliserade Socialstyrelsen underhållsbehandlingen och den byggdes ut, vilket ger ett bekymrande tidsmässigt samband. Forskning vid Malmö högskola visar dessutom att en klar majoritet av de patienter i underhållsbehandling man intervjuat någon gång gett bort eller sålt sina läkemedel vidare.

LARO-programmen (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiodberoende) sköttes under årtionden exemplariskt och räddade livet på opiatmissbrukare. Men när Socialstyrelsen släppte på kontrollen har problemen och dödsfallen ökat.

Parallellt sker en alltför vidlyftig förskrivning på vårdcentraler och sjukhus av beroendeframkallande medel. Frågan man vägrar ställa sig på myndighetsnivå är om boten blivit värre än soten.

”Här finns en parallell till USA”, skriver medicine doktor Anna Fugelstad vid Karolinska Institutet, ”där läkemedelsindustrin drivit en intensiv marknadsföring av starka opioider med reklam som vänder sig direkt till allmänheten (vilket ej är tillåtet i Sverige). På bästa sändningstid påstods ’att det är en mänsklig rättighet att vara smärtfri’ i reklam för oxikodon. Förskrivningen ökade lavinartat och det gjorde även dödsfallen.” 

För första gången sedan HIV-epidemin sjunker nordamerikanernas förväntade livslängd.

Lever regeringen i ett vakuum? 

Gränsskyddet har med EU:s öppna gränser monterats ned. Regeringen vägrar ge tullen de resurser som behövs för att stoppa knark, vapen och kriminella ligor som väller in över gränsen.

En förtvivlad tulltjänsteman skriver i Sydsvenskan: ”Vansinnigt att vi ibland är en tullgrupp i tjänst i hela Skåne och Blekinge […] vi vet också att det passerar stora mängder narkotika, vapen, alkohol, tobak och andra varor som man inte får ta fritt över gränsen. Vi har inte personal nog att upptäcka dem, och det är frustrerande.”

Dessutom blir den illegala handeln med droger allt fräckare. Narkotika säljs öppet på gatan i Malmö, bland annat utanför en förskola vid Folkets Park. På internet kan unga beställa livsfarliga droger direkt hem i brevlådan.

För att vända utvecklingen måste kranarna stängas. Ett steg framåt var när försäljning av dödsdrogen Fentanyl via nätet gav fällande domar för vållande till annans död. Efter det sjönk dödsfallen kraftigt, vilket visar att förbud och straff har en avskräckande effekt.

Gränsskyddet måste stärkas och kontrollen över förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel skärpas. De specialiserade enheter som inom polisen arbetade mot narkotika lades ner 2015 återupprättas.

Men den viktigaste pusselbiten, det förebyggande arbetet, lyser med sin frånvaro. Trots en massdöd av unga människor saknar Strandhäll en plan för att stoppa nyrekryteringen av missbrukare. Dags att vakna?