Hoppa till huvudinnehåll

Sänkt arbetstid med bibehållen lön i äldrevården – en jämställdhetsfråga

Efter ett initiativ från personalen på äldreboendet Åkerbohemmet kommer arbetsdagen förkortas till 85 procent, utan någon lönesänkning. Nu vill undersköterskorna att reformen ska sprida sig till andra äldreboenden.

Cecilia Laneborg Johnsson med kollegan Matthias Karlsson (som utbildar sig till undersköterska) på Åkerbohemmet i Borgholms kommun.
Privat

På Åkerbohemmet i Borgholms kommun kommer äldrevårdspersonal att jobba 85 procent med bibehållen lön under ett års tid. Detta står klart efter ett initiativ från personalen på äldreboendet.

Projektet börjar den 20 mars och när Proletären talar med undersköterskorna på Åkerbohemmet har de precis lämnat in sina tider inför den kommande arbetsperioden.

– Det känns jättebra och är ett steg i rätt riktning för hela äldrevården, säger Cecilia Laneborg Johnsson, undersköterska på Åkerbohemmet i Löttorp, till Proletären.

– Det här jobbet är väldigt intensivt. Och om vi ska se till alla behov som de äldre har så är vi också underbemannade. Det sliter på våra kroppar och gör så att vi känner oss otillräckliga.

Inom stressforskning är en hög arbetsbörda en riskfaktor som bidrar till otillräcklighet och utmattning. Lika farligt är känslan av att inte kunna avsluta ett arbetsmoment innan nästa flåsar en i nacken.

Inom äldrevården är det just denna typ av stress som är mest påtaglig. Om du hjälper någon att duscha kanske larmet går i ett annat rum. Och när du delar mediciner kanske någon med fallrisk plötsligt reser sig upp utan rullator. Och när underbemanningen gör sig påmind måste personalen prioritera. Det som försvinner är ofta sociala aktiviteter (se artikel intill).

– På det här jobbet tar arbetsuppgifterna aldrig slut. De fylls bara på med nya saker hela tiden, säger undersköterskan Madeleine Isaksson som också jobbar på Åkerbohemmet.

Privat
Cecilia Laneborg Johansson och Matthias Karlsson (som utbildar sig till undersköterska) på Åkerbohemmet i Borgholms kommun.

För några år sedan slöt Kommunal och SKR en överenskommelse om att all personal som ville skulle erbjudas en fulltidstjänst. Men eftersom arbetsbelastningen är så hög är det många anställda inom äldrevården som inte orkar jobba 100 procent. En företeelse som uppmärksammats i flera kommuner i Sverige. Ibland väljer till och med fast personal att gå över till vikariepoolen för att få bättre kontroll över sin arbetstid.

Madeleine Isaksson var en av de som under förra året tvingades gå ned i arbetstid för att mäkta med vardagen. Vilket innebar en lönesänkning. Något som dock inte kommer ske från och med den 20 mars.

– I år har jag jobbat heltid igen. Och det är tyvärr en stor skillnad. På eftermiddagen är jag väldigt är trött och sliten, säger Madeleine Isaksson.

– Jag ser det här som en jämställdhetsfråga, säger Cecilia Laneborg Johnsson. Det är kvinnor som jobbar och sliter inom äldrevården, och många orkar inte jobba heltid, eller fram till pension. Något måste göras. Den är reformen gör åtminstone att vi kan gå ned i arbetstid och samtidigt ha en lön vi kan leva på.

Cecilia Laneborg Johnsson menar också att Borgholms kommun sitter i ett slags moment 22 eftersom den dåliga arbetsmiljön bidrar till personalbrist, och vice versa. Hon tror dock att arbetstidsförkortningen med bibehållen lön kan bryta den onda spiralen.

– Jag tycker verkligen om det här jobbet, men som det ser ut just nu är det inga ungdomar som vill satsa på ett jobb inom äldrevården. Och om det är något vi behöver så är det fler kollegor, säger Cecilia Laneborg Johnsson och får medhåll av Madeleine Isaksson.

– Vi måste börja prata om hur vi gör det här yrket attraktivt.

Politikerna i Sveriges kommuner är överlag inte så positiva till dessa arbetsreformer, vad var det som gjorde att de lyssnade till era krav i Borgholm?

–  Allt började på golvet i personalgruppen. Sen valde vi att gå via Kommunal för att sprida informationen i hela kommunen. Då fick vi reda på att diskussionen vi hade på jobbet inte var unik, säger Cecilia Laneborg Johnsson, som också är skyddsombud på Åkerbohemmet.

– Vi kallade till ett möte med förvaltningschefen och politikerna där vi lade fram våra argument och de lyssnade faktiskt på oss. Det var inte alls någon hätsk stämning och efter mötet tog det skruv. Alla var måna om att det ska blir bra men sen kommer ju alltid budgeten, säger Madeleine Isaksson.

Under året som kommer ska projektet drivas på Åkerbohemmet. Men både Cecilia Laneborg Johnsson och Madeleine Isaksson hoppas på att reformen ska omfatta alla arbetsplatser i kommunen när den är avslutad.

Det finns många positiva effekter av en arbetstidsförkortning. Med reformen väntas till exempel sjukskrivningarna gå ned ordentligt. Något som skett i andra kommuner som infört liknande arbetstidsförkortningar på enskilda arbetsplatser.

Men det handlar inte bara om vinster för personalen. Arbetstidsförkortningarna innebära också en ökad livskvalitén för de äldre på boendena.

År 2015 kunde till exempel Göteborgs kommun, som införde sänkt arbetstid på ett äldreboende, konstatera att de äldre vittnade om bättre omsorg, mer tid till aktiviteter och ett ökat självbestämmande.

– Det här är ett lyft för hela äldrevården. Just nu är det här bara ett projekt men vårt mål är att alla äldreboenden inom kommunen ska få samma förutsättningar, säger Cecilia Laneborg Johnsson och fortsätter:

– Välfärden är underfinansierad och det kommer krävas mer skattepengar för att personalen både ska orka och vilja jobba kvar. I det här fallet har kommunen faktiskt valt att satsa pengarna på något positivt.