Hoppa till huvudinnehåll

Stökigt i Bolivia efter att kuppmakare gripits

Efter gripandet av Luis Fernando Camacho har högergrupper bränt ned polisstationer och intagit flygplatsen i Bolivias största stad, Santa Cruz. Fackförbund och sociala rörelser kräver 30 års fängelse för hans inblandning i den blodiga kuppen.

Luis Fernando Camacho greps den 28 december förra året.
RKC

En efter en av anstiftarna till kuppen mot Evo Morales i Bolivia 2019 grips och lagförs. Strax före nyår anhölls Luis Fernando Camacho, guvernör för landets folkrikaste departement Santa Cruz. 

Gripandet har lett till upplopp och de fascistiska marktrupperna, Union Juvenil Cruceñista (UJC), i högerfästet Santa Cruz har bränt ner stadshuset, det lokala skattekontoret, en ministers privata bostad och ett flertal polisstationer.

Totalt har 27 byggnader satts i brand, 26 poliser rapporteras skadade och en tjänsteman på skattekontoret har kidnappats och utsatts för tortyr. Flera vägar in och ut från staden blockeras och anhängare till Camacho försöker starta ännu en ”civil-strejk” som innebär att all kommersiell verksamhet och rörelse i staden upphör – något som påverkar hela landet eftersom Santa Cruz står för 35 procent av hela Bolivias BNP och 80 procent av den totala jordbruksproduktionen.

Santa Cruz är beläget i det tropiska östra Bolivia på gränsen mot Brasilien och har i relation till resten av landet en större andel vita och mestiser, och det finns en utbredd rasism mot urinvånare från höglandet. Naturtillgångar i form av gas och olja, samt en blomstrande kött- och sojaindustri, har gött ekonomin och spätt på den lokala elitens självbild som högre stående.

Familjen Camacho är en av Bolivias mest inflytelserika och har en lång historia av stöd till mer eller mindre fascistiska högerregeringar. Den nu åtalade kuppmakarens far, Jose Luis Camacho, är bland annat anklagad för en massaker på vänsteranhängare på universitetet i Santa Cruz under sina år som fotsoldat åt Hugo Banzers militärjunta på 1970-talet.

Luis Fernando ”El Macho” Camacho, som nu är häktad för bland annat terrorism, föddes 1979 i Santa Cruz de la Sierra. Som 23-åring blev han vald till viceordförande i tidigare nämnda UJC, en paramilitär organisation som bildades av medlemmar från det bolivianska fascistpartiet på 1950-talet.

De skulle fungera som en väpnad gren och som kontaktnätverk inom polis och militär för den nyligen bildade ”Pro-Santa Cruz-kommittén” – en separatistisk och fascistisk medborgarorganisation som kontrolleras av den lokala oligarkin.

Luis Fernando Camacho tog över som ordförande för Pro-Santa Cruz-kommittén i början av 2019, i den rollen var han senare samma år drivande i kuppen mot Evo Morales – med 38 döda och flera hundra skadade som följd.

Till grund för häktningen häromveckan finns bland annat en film där Camacho säger att det var hans pappa som slutit avtal med militären och polisen 2019.

– Hela perioden [för kuppen] är en vacker berättelse, det var min far som avtalade med militären så att de inte gick ut [...] Med polisen var det också min far, säger Camacho i ett tal till sina anhängare i filmen som spridits på sociala medier.

I åtalet framkommer det också att Camacho gjort flera stora banköverföringar under tiden runt kuppen – bland annat till den dåvarande chefen för Bolivias flygvapen. 

Kuppresidenten Jeanine Añez är redan dömd för sin inblandning i kuppen och avtjänar ett tioårigt fängelsestraff. Hennes inrikesminister, Arturo Murillo, flydde till Miami så fort kuppregeringen föll, men undkom inte rättvisan. Under årets första vecka dömdes han i USA till sex års fängelse för mutbrott och pengatvätt åt ett amerikanskt företag i sin roll som inrikesminister.

Att gripa Camacho är ett vågat drag av den socialistiska regeringen. Han vann departementsvalet i Santa Cruz med klar majoritet och har starkt stöd bland de högerradikala krafterna som nu hotar med lockout och ”civilstrejk” som kan kosta landet miljontals dollar per dag.

Pro-Santa Cruz-kommittén har kallat till nationell protestdag till stöd för Camacho den 10 januari. Fackförbunden, sociala rörelser och regeringspartiet Mas har kallat till demonstrationer till stöd för regeringen på den plurinationella statens dag den 22 januari.