Storseger för Trump – som ökade i flera väljargrupper

Det är med ett rejält mandat i ryggen som Donald Trump för andra gången kommer att sväras in som USA:s president den 20 januari. Långt från massmedias rapportering om hur jämnt det varit inför valet vann Trump alla sju så kallade vågmästarstater, och får 312 elektorsröster från delstaterna mot 226 för Kamala Harris.

Trump fick också klart flest röster i landet sammanlagt: 74,8 miljoner (50,4 procent) mot Harris 71,2 miljoner (48 procent).

Det är första gången på 20 år som en republikansk presidentkandidat får sammanlagt flest röster sedan George W Bush slog John Kerry 2004, med 62 miljoner röster mot Kerrys 59 miljoner. Trumps dryga 71 miljoner röster är det högsta antal röster en republikansk kandidat fått någonsin.

Trump gick också framåt jämfört med valet 2020 i i stort sett alla väljargrupper, inte minst bland latinamerikanska väljare och framför allt manliga sådana. 55 procent av latinamerikanska män röstade på Trump, enligt en vallokalsundersökning av Edison Institute som Reuters hänvisar till.

Det är en ökning med 19 procentenheter jämfört med 2020, och för latinamerikanska kvinnor registrerades en ökning med åtta procentenheter upp till 38 procent. Sammanlagt röstade 42 procent av alla latinos på Donald Trump, enligt AP:s egen undersökning, jämfört med 35 procent 2020.

Även hos svarta ökade stödet för Trump, där han dubblade från åtta procent av de svartas röster i valet mot Joe Biden för fyra år sedan jämfört med 16 procent 2024. 83 procent av de svarta röstade på Kamala Harris, jämfört med 91 procent på Biden 2020.

Trump ökade också något bland kvinnliga väljare, han fick 46 procent av kvinnornas röster medan Harris fick 53 procent. För fyra år sedan fick Biden 55 procent mot 43 procent för Trump.

I distrikt med en hög andel väljare med rötterna i Mellanöstern tappade Harris också röster till det gröna partiets kandidat Jill Stein, som fick sammanlagt drygt 700.000 röster i hela landet på sitt antikrigsbudskap och sitt tydliga fördömande av Israels folkmord i Gaza.

Det motsvarar omkring en halv procent av rösterna i hela USA. Men i staden Dearborn i Michigan, som fått mycket uppmärksamhet inför valet på grund av sin demografi, fick Stein 22 procent, mot 28 procent för Harris och 47 procent för Trump.

Donald Trump har så smått börjat att utse det team han kommer att ta med sig till Vita huset och till viktiga poster i administrationen. Han har redan nominerat Elise Stefanik, som ses som en hök gentemot Iran och en stor Israelvän, till att bli USA:s nästa FN-ambassadör.

Till utrikesminister tippas Floridas senator Marco Rubio, med tydlig antikinesisk profil och som Kina utfärdat sanktioner mot. Rubio är också ökänd för sin hårda linje gentemot Kuba och Venezuela.