Eurokris ger varselvåg
Ett tydligt ökat antal varsel i industrin den senaste tiden är ett tecken på att krisen i Sydeuropa tränger sig på också i länder utanför Eurosfären.
Antalet varsel under första halvåret 2012 ökade med 60 procent jämfört med samma tid förra året. Av de 2400 personer som varslades i juli stod industrin för 40 procent.
Trenden står sig och nu handlar det allt mer om tillsvidareanställda med ”fasta jobb” som tvingas gå från sina jobb. Det är ett tecken på att krisen fördjupas. I lågkonjunkturen drabbas bemanningsanställda först, sedan visstidare och i ett tredje steg tillsvidareanställda.
Anrika Bussfabriken i Säffle, som grundades för 99 år sedan som Säffle karosseri, läggs ner. Volvo Bussar koncentrerar produktionen till sin betydlig större fabrik i Wroclaw Polen som inte ens behöver nyanställa för att överta dagens bussproduktion i Säffle. 330 anställda och 60 konsulter på den värmländska ortens största industri tvingas ut i en minst sagt osäker arbetslöshet.
De får sällskap av 221 anställda vid Ikea-ägda Sweedwood i Tibro och 650 vid Sony Mobile i Lund och 230 anställda vis Holmens pappersbruk i Hallstavik, för att bara ta några exempel ur de senaste veckornas dystra varselstatistik i industrin.
Lägg därtill att byggjätten NCC varslar 100 byggnadsarbetare i Stockholm och att de andra två dominanterna Skanska och LM också varslar.
Varslen inom Byggnads har ökat mycket snabbt. Byggmarknaden i Sverige står i princip still, i sig en skandal i tider av skriande bostadsbrist, vilket i sin tur påverkar sågverken. Dessutom hämmas exporten av trävaror och industriprodukter av den starka kronan.
Vi går mot bistrare tider och som alltid under kapitalismen är det de arbetande som får betala priset. Betänk att i högerns Sverige får bara var tredje arbetslös ersättning från a-kassan.
Och för de med a-kassa, där de flesta nyvarslade ingår, har Anders Borg stängt dörren för en höjning av de låga ersättningsnivåerna. En varslad byggnadsarbetare får mindre än halva lönen i ersättning från a-kassan.
Vilket är meningen. Ju fler arbetslösa som inte kan leva på sin a-kassa desto fler som är beredda att ta jobb till lägre lön.
Högerns a-skattepolitik grundas i en perverterad uträkning från Finansdepartementet som påstår att tio procents lägre a-kassa på sikt ger 60.000 fler jobb.
Det kan bli en lång och mörk vinter där hoppet om en ljusare framtid representeras av det motstånd mot den nyliberala EU-politikens konsekvenser som envetet demonstreras av arbetarklassen i länder som Grekland, Spanien och Portugal.