Sydafrika: Bättre arbetsvillkor lantarbetare

Lunchtid på Postmuseet i Gamla Stan i Stockholm. En kvinna från Systembolaget presenterar företagets etiska uppförande. Hon hänvisar till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Goda viner ska inte importeras villkorslöst.

Det låter vettigt. Det här skulle kunna vara ett seminarium för finsmakare i självkritiskt samförstånd. Men nästa talare på dagordningen kommer från vinexporterande Sydafrika. Hon skiftar helt och hållet tonläge:

– Vi går till farmarna, demonstrerar och ockuperar, agiterar Wendy Pekeur med livlig stämma. Vi ställer krav på regeringen. Men ni i Sverige är också viktiga! Varför fick vi inte prata med Systembolaget då ni var i Sydafrika? Ni måste lyssna på oss som arbetar på vingårdarna!

Wendy Pekeur är generalsekreterare i det sydafrikanska lantarbetarfacket Sikhula Sonke. Hon har tillsammans med kassören David Afrika kommit till Sverige för att delta i kampanjen Rättvis vinhandel 2011. Bakom kampanjen står bland andra Afrikagrupperna.

Fackföreningen Sikhula Sonke grundades 2004 och har 5.000 medlemmar. Bara en mindre del av lantarbetarna är organiserade. Vingårdarna sysselsätter en miljon personer. Räknas deras familjer in är uppemot sju miljoner beroende av vinproduktionen.

– Organisationsfriheten fungerar inte i praktiken, fortsätter Wendy Pekeur. De fackliga rättigheterna finns inskrivna i konstitutionen men verkligheten är en annan. Vingårdarna är i privat ägo och de vill inte släppa in fackföreningarna.

Sikhula Sonke betyder ”vi växer tillsammans”. Trots sin litenhet har fackföreningen lyckats kämpa sig till kollektivavtal med förbättrade löner och arbetsförhållanden. Arbetarna har fått tillgång till toaletter, betald föräldraledighet och sjuktransporter.

Två tredjedelar av säsongsarbetarna på vingårdarna är kvinnor. Därför är Sikhula Sonke en uttalat feministisk fackförening. De flesta medlemmar är kvinnor och i ledningen är 85 procent kvinnor. Men det betyder inte att fackföreningen skulle vara stängd för män.

– Manliga medlemmar får skriva på ett papper att de inte ska misshandla sina fruar, berättar Wendy Pekeur. Det är ett villkor för medlemskap. Tyvärr händer det fortfarande att arbetarna får ut lönen i form av vin. Och då blir det ofta bråk i familjen.

Det så kallade tot-systemet är en kvarleva från apartheidtiden. Numera är det förbjudet i lag men praktiseras ändå på många farmar. 60 procent av arbetarna på vingårdarna beräknas vara alkoholister. Utbredd alkoholism leder till våld, sexuella övergrepp och spridning av HIV.

– Bostadsstandarden på vingårdarna är dålig, förklarar Wendy Pekeur. Husen står i regel på mannens namn vilket gör att kvinnorna blir dubbelt beroende. Om mannen dör eller förlorar jobbet blir också kvinnan av med bostaden. En miljon arbetare har vräkts sedan 1994.

Lönevillkoren på vingårdarna är hårda. Lantarbetarna tjänar motsvarande 60 kronor om dagen. Minilönen ligger på 1231 kronor i månaden. Kvinnorna får lägre lön än männen trots lika arbete i övrigt. Wendy Pekeur efterlyser en annan attityd från Systembolagets sida.

– Farmarna behöver bara fylla i en enkät att de lever upp till Systembolagets krav, säger hon. Men det räcker inte. Vi i fackföreningen måste involveras. Systembolagets uppförandekod måste garantera löner, arbetsförhållanden och arbetarnas rätt att organisera sig.

Sikhula Sonke vill att Systembolaget bara köper vin från producenter som är godkända av det sydafrikanska förbundet för etisk industri, Wieta. Sikhula Sonke är representerat i Wietas styrelse. Wendy Pekeur är positiv till de svenska konsumenternas medverkan.

– Vi använder aktivt Rättvisemärkt i Sydafrika, påpekar hon. Det gör intryck på farmarna men kan aldrig ersätta fackföreningarnas arbete. Vi vill inte ha en bojkott. Den politiken hörde apartheidtiden till. Nu handlar det om att förbättra våra villkor och att få mer inflytande