Svårare att få assistans

De funktionsnedsatta bollas ofta mellan kommun och Försäkringskassa. Personer som har oförändrade behov och livslånga funktionsnedsättningar riskerar att bli av med sin hjälp då besluten omprövas. Fyra av tio kommuner uppger att de saknar ekonomiska förutsättningar att uppfylla intentionerna i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, enligt Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB.

Kommunaliseringen har blivit ett sätt att dölja statliga nedskärningar. Eftersom kommunerna inte anser sig ha råd att ta över kostnaderna för LSS så leder det till indragningar. Dessutom blir det en ojämlik situation där det spelar stor roll var i landet du bor.

De försämrade rättigheterna till assistans går emot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I dag riskerar de drabbade sin integritet när det kontrolleras och tidsundersöks ända in i badrummen där toalettbesök tidsbestäms.

I en rapport 2012 från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, sägs det att det i dag är fler som får avslag på sina bedömningar än de som blir beviljade stöd. I dag förlorar dessutom ca 10 procent av de sökande sin assistansersättning vid den så kallade omprövningen vart annat år.

Tidigare konstaterade behov är inte längre giltigt skäl till stöd. Livs-långa funktionsnedsättningar ifrågasätts och varje minut räknas för att spara pengar på mänskliga behov.

I stället fokuserar man mycket på det så kallade fusket. Självklart går det att hitta fall där bedrägeri förekommer, men man måste skilja på fusk och rättigheter.

Vi kan inte tillåta att bedömningen påverkas så att behövande personer berövas sina rättigheter. Det här sker med stöd av prövande rättsinstanser och i det tysta av politiker. Medieintresset för de här frågorna är också minimalt och de funktionsnedsatta tillhör en grupp sällan kommer till tals i debatten.

Allt det här är en del av den samhällsförändring som vi ser inom alla välfärdsområden. Det är inte heller en slump att utvecklingen startade när alliansen kom till makten 2006.

– Allt samverkar åt ett negativt håll, förändrade bedömningar från Försäkringskassan och en allmän debatt där assistans-ersättningen beskrivs negativt, menar Maria Johansson, förbundssekreterare på DHR, De handikappades riksförbund.

– Jag ser människor som inte kan fullfölja sina åtaganden. De har inte längre någon makt över sina liv, säger Maria Johansson till Assistanskoll.

– Att ställa grupper mot varandra på det här viset är inget nytt, men det är allvarligt, menar Maria Johansson, med ett sådant resonemang utgår man inte från att allas behov är likställda utan förutsätter att vissas krav på samhället är mer berättigade än andras.

I stället för att ge människor deras rättmätiga ersättningar, läggs det ner en massa pengar och tid på att komma åt de få som fuskar. Therese Karlberg, verksamhetschef på Försäkringskassan, säger till TT att arbetet pågår, men att det på uppdrag av regeringen nu skall stärkas. Det vill säga fler personer skall arbeta med kontroll.

Självfallet skall fusket granskas, men fokus borde i stället ligga på riskkapitalbolagen som ser omsorgen som ytterligare en arena att förskingra pengar på. I dag ägs ca 70 procent av de fristående gruppbostäderna av anonyma holdingbolag på Guernsey, Jersey eller Luxemburg.

De assistansföretag som ägs av riskkapitalbolag borde ifrågasättas liksom de konsulter som gör affärer av att lära ut juridiska kryphål för kommuner för att slippa undan kostnaderna för LSS. De verkliga fuskarna i omsorgen är riskkapitalisterna.