Henry Ascher om sin vän: ”Engagemanget för Palestina var väldigt viktigt”

Henry Ascher lärde känna Henning Mankell i deras gemensamma engagemang för Palestina. Det var också stödet för Bo Harringers film ”Även de döda har ett namn” om Ship to Gaza som Henning Mankells sista publicerade text kom att handla om, genom en debattartikel i Göteborgs-Posten i samband med visningen av filmen för lärare.

– Han var full av engagemang och upprördhet och ville skriva om filmen. Det var ett oerhört fint försvar, berättar Henry Ascher.

• Vad har Henning Mankells engagemang inneburit för Palestinasolidariteten?
– Det har varit väldigt viktigt. Han har använt sin position som känd författare men också sin egen erfarenhet från Afrika och befrielsekampen i Sydafrika. Som många andra antiapartheidaktivister såg han att Israels system var likadant, om inte värre.

– Jag tänker på vad han sagt om erfarenheterna från kampen mot apartheid i Sydafrika, att det gick att krossa apartheidsystemet utan att det blev ett blodigt inbördeskrig. Det är hoppfullt!

• Vad betydde Henning Mankell för dig personligen?
– Han var en väldigt ödmjuk, lyhörd och lyssnande person. Jag träffade även honom i andra frågor, som Asyltribunal 12 där Europa ställdes till svars för flyktingpolitiken, ett engagemang vi delade.

– Som författare öppnade han mina ögon för Afrika och befrielsekampen där. En bok som gjort stort intryck på mig är Leopardens öga, om en svensk plantageägare som åker till Afrika med goda intentioner, men inte begriper kolonialismen, säger Henry Ascher som vill lyfta fram Hennings Mankells ord från en presskonferens i slutet av Bo Harringers film:

”Det är en fråga om mänsklig värdighet. Så länge som en enda människa inte har denna mänskliga värdighet är ingen enda av oss fri. Det är ytterst vad detta handlar om.”