Svenska freds: Det behövs en lag mot införsel av kärnvapen

I samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen publicerade Svenska freds och Svenska läkare mot kärnvapen en gemensam rapport om vad ett medlemskap i Nato skulle innebära för Sverige i praktiken.

Rapporten kan beskrivas som en kartläggning av Natos struktur och hur organisationen fungerar – och hur dessa kommer påverka lagar och bestämmelser som gäller i Sverige idag.

Kommer värnpliktiga tvingas att skickas utomlands? Gynnas svensk vapenexport av Natointrädet? Finns det risk att det placeras kärnvapen i Sverige?

Det är några av frågorna som huvudförfattaren och projektledaren för rapporten Rebecka Lindholm Schulz försökt finna svar på, men det har inte varit det enklaste.

– Nato är en organisation som präglas av hög sekretess. Det var svårt att få tag i information och trots att vi träffat riksdagsledamöter och representanter på Natos högkvarter så har vi inte lyckats få svar på alla våra frågor –  bara det är ju problematiskt, säger hon till Proletären.

Efter det uttömmande arbetet med Natorapporten – vad är enligt dig de främsta skälen till att Sverige inte borde gå med i Nato?

– Vi i Svenska freds har redan våra huvudanledningar till varför vi inte tycker att Sverige ska bli medlem i Nato, och de har förstärkts. Primärt handlar det om stora risker med ökad polarisering och militarisering i världen som Sverige nu är med och bidrar till. I ett läge där vi behöver avspänning så bidrar ett svenskt Natomedlemskap till ökade spänningar och ökad militarisering. 

– Natomedlemskapet påverkar också Sveriges möjlighet att verka för nedrustning i världen, det har redan börjat nu under anslutningsprocessen. Till exempel deltog inte Sverige på det andra statspartsmötet för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, därför att vi inte är lämpade nu när vi är på väg in i en kärnvapenallians.

Att Nato är en kärnvapenallians, och att det är osäkert vad det innebär för Sverige, lyfts på flera ställen i rapporten. I Sveriges försvarsavtal med USA saknas det en skrivelse om att kärnvapen inte ska förvaras in i Sverige, något som förekommer i exempelvis Norges avtal. 

I rapporten nämns exemplet Belgien, vars parlament föreslog en artikel om förbud mot kärnvapen 1962 då de beslutade om att Natostyrkor skulle stationeras i landet. Artikeln ströks då landets utrikesminister försäkrat parlamentet om att regeringen aldrig skulle godkänna kärnvapen – men 1963 placerades amerikanska kärnvapen i landet.

Sannolikt var beslutet om att placera kärnvapen i Belgien redan fattat när utrikesministern utfärdade sin försäkran, skriver de i rapporten.

Finns det någon risk att samma sak händer i Sverige – att det redan finns planer på att placera kärnvapen i Sverige?

– Utifrån våra undersökningar finns det inget uttalat intresse av att förvara kärnvapen i Sverige, men exemplet Belgien gör ju att vi inte kan utesluta att det kan hända om det inte finns en lag emot det. Vi vet inte hur världen ser ut i framtiden, vem som är president i USA eller vem som har makten i Sverige. Därför tycker vi att det behövs en lag som förbjuder all införsel av kärnvapen i Sverige – men som minimum att vi får en skriftlig garanti om att kärnvapen inte kommer föras in i Sverige

Rapporten lyfter också att både nuvarande och föregående regering har sagt att det inte finns skäl att ha kärnvapen i Sverige i fredstid – men att det är oklart vad den hållningen innebär. Vad gäller i krigstid? Vem beslutar om när det ska sluta gälla?

– Olika partier har olika uppfattningar om vad formuleringen innebär och vilka som har befogenhet att besluta när det ska sluta gälla. Vissa tror att det behöver gå genom riksdagen, andra att det är en regeringsfråga.

– Det innebär en stor osäkerhet över tid och det behöver formuleras i text vad som gäller. Framförallt nu när politiker pratar om ”allvarligaste läget sedan andra världskriget”, vad gäller då för policyn om kärnvapen?

Rapporten är tänkt att spridas brett, som ett verktyg för allmänheten, journalister och beslutsfattare. Den tryckta versionen lanseras på ett öppet evenemang den 31 januari klockan 18 på Hornstulls bodega/Restaurang Tjoget i Stockholm.