Trump rivstartar som president

Donald Trump hade knappt hunnit sväras in som president på måndagen, innan han satte sig vid ett skrivbord på scenen och började signera dokument för att omedelbart sätta sin prägel på den nya administrationen och politiken. 

Dussintals dekret och närmare 1.600 benådningar hann presidenten med under sin första dag på jobbet. De senare gällde de personer som för fyra år sedan, när Trump förlorat valet mot Joe Biden, stormade samma Kapitolium som där Trump läste upp sitt första linjetal som USA:s 47:e president.

Då hade världens rikaste man Elon Musk, som utlovat att han ska hjälpa Trump att skära ner kostnaderna för statsapparaten med en tredjedel, redan hunnit göra Hitlerhälsning på scen. En övertydlig blinkning till dem av Trumps supportrar som tror på idéer om vit överhöghet, men som Musk låtsades bara var en gest av tacksamhet, då han tog sig mot hjärtat innan han sträckte ut högerarmen.

Dekreten som Trump undertecknade handlade också bland annat om skrota federala program som motverkar rasism, att strypa invandringen och skärpa gränskontrollen, som varit en stor valfråga. Bland annat vill Trump ta bort den automatiska rätten till medborgarskap för den som föds i USA, vilket kan bli svårt för honom då den är garanterad i konstitutionen. Han utlyste också nationellt nödläge för att kunna sätta in militären vid gränsen mot Mexiko.

Därutöver deklarerade Trump att USA ska lämna både Parisavtalet, som binder stater till att begränsa skadlig påverkan på klimatet, och Världshälsoorganisationen. Han utlovade också 25-procentiga tullar på produkter som kommer in från Kanada och Mexiko.

Trump drog också tillbaka ett av Bidens sista beslut som president, att stryka Kuba från USA:s lista över länder som sponsrar terrorism. Inte ens en vecka fick kubanerna glädjas över en liten men välkomnad lättnad i USA:s kriminella blockad mot landet, innan Trump åter drog åt tumskruvarna.

”Inte förvånade. Målet är att fortsätta stärka det grymma ekonomiska kriget mot Kuba i syfte att dominera”, skriver Kubas president Miguel Diaz-Canel på X.

När Bidens beslut offentliggjordes förra veckan påpekade Kubas ambassadör Alba Soto också att även om det var ett steg i rätt riktning fanns blockaden kvar.

– Men just nu tänker jag mest på hur tacksamma vi är gentemot alla våra vänner och kamrater som så länge, och framför allt det här senaste året, har stått vid vår sida med kraft och uthållighet och krävt att Kuba ska tas bort från listan. Jag vill också skicka ett särskilt tack till Proletären och Kommunistiska Partiet för ert stöd, sade ambassadören.

Kuba fördes först upp på listan, som i övrigt består av Nordkorea, Iran och Syrien, av Ronald Reagan 1982. Sedan tog Barack Obama bort Kuba 2015, under en period av försiktigt politiskt närmande från USA:s sida, innan Trump åter inkluderade Kuba på listan 2021, som ett av sina sista beslut under sin första presidentperiod.