Trycket ökar på juntan i Myanmar
Protesterna mot militärjuntans maktövertagande i Myanmar fortsätter. Många människor har dödats när militären gått till attack mot strejkande arbetare och fredliga demonstranter.
Miljontals människor protesterar varje dag i Myanmar (Burma) mot den militärjunta som grep makten i början av februari.
Militärjuntan, ledd av generalen Min Aung Hlaing, har slagit tillbaka hårt. Sedan en vecka tillbaka skjuter soldater skarpt mot demonstrerande burmeser. Fackliga ledare och studentledare arresteras och förs bort. I onsdags, den blodigaste dagen hittills, dödades 38 personer i protesterna, enligt FN:s sändebud Christine Schraner.
I spetsen för motståndet mot juntan står arbetare och de fackliga organisationerna: 99 procent av de järnvägsanställda arbetarna är sedan länge ute i strejk. Arbetare inom transportsektorn och jordbruket har anslutit sig.
Sedan militären tog kontroll över olje- och gasindustrin i Myanmar, har strejkande arbetare lamslagit verksamheten. Flygplatserna står stilla och arbetare strejkar i gruvorna och i textilfabrikerna – både H&M och Lindex samt många andra utländska företag har produktion i landet.
Till idag måndag har flera fackförbund utlyst generalstrejk. Upprorsledarna manar också till bojkott av handel och finansiella tjänster, särskilt mot affärsintressen som kontrolleras av några av de militära ledarna, bland annat ölbryggerier och en stor kedja av guld- och juvelbutiker.
Också läkare och sjukvårdspersonal har anslutit sig till protesterna. En av landets mest kända läkare, kirurgen Kyaw Zin, leder sjukvårdspersonalens protester.
– Vi kommer inte att gå tillbaka till jobben innan han (general Min Aung Hlaing) avgår. Han har ingen rätt att beordra oss tillbaka till arbetet, han är inte vår statschef. Han måste avgå, säger Kyaw Zin till New York Times. Det här måste vara den sista kuppen i Myanmar.
Det var den 1 februari som militärjuntan grep makten och arresterade den folkvalde Aung San Suu Kyi vars parti NLD utropade sig till segrare i novembervalet 2020. Aung San Suu Kyi hyllas i väst som en stor kämpe för demokrati, men har anklagats för folkmord på den muslimska folkgruppen rohingyer.
Civil Disobediance Movement (CDM) samordnar motståndet mot juntan. CDM bildades bildades direkt efter juntans maktövertagande och är en samlande front för flera organisationer i motståndet.
Det burmesiska kommunistpartiet (CPB) tar aktiv del i protesterna. I ett uttalande från partiet heter det att ”organisationer med olika politiska bakgrunder måste kunna samordna motståndet mot den gemensamma fienden”. Kraven inkluderar militärdiktaturens fullkomliga störtande och att 2008 års konstitution (som upprättades av militären) upphävs samt en demokrati som garanterar en ekonomisk utveckling för folket i Myanmar.