Debatt: Industrin måste ta ansvar för energifrågan
Varför bygga flera nya kärnkraftverk när en modernisering av elintensiva företag kan bidra med minst lika mycket kontinuerlig el, till en bråkdel av kostnaden och betydligt tidigare? skriver affärsutvecklingskonsulten Åke Modée.
Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
När vi i Sverige talar om klimat- och energifrågor blir de politiska åtgärderna oftast något som bara belastar konsumenterna, exempelvis extrema energiskatter. Samtidigt som de företag som förorenar mest och förbrukar mycket energi har försumbara energiskatter, ges rättighet att släppa ut giftiga gaser och får andra förmåner.
I Sverige har den energikrävande industrin extremt låga elpriser, till skillnad från vanliga konsumenter. Vattenfall sålde två tredjedelar av sin elproduktion för 18 öre per kWh, år 2022, ett pris som är mycket lägre än produktionskostnaden i våra kärnkraftverk. Samtidigt var det genomsnittliga konsumentpriset i Norden 139 öre per kWh.
De låga elpriserna medför att företag förlorar incitament till att bygga moderna anläggningar, som är energieffektiva. Det finns stora samhällsekonomiska vinster i att modernisera industrin. Ett exempel är massaindustrin.
Sveriges kanske viktigaste industri är massaproduktion där skogen blir till fibrer, som sedan blir papper. Industrin förbrukar idag omkring 13 TWh el per år. En förbrukning som ökade när billig kärnkraftsel kom på 70-talet och elintensivare processer infördes.
Inom massaindustrin utgör elkostnaderna en betydande del av förädlingsvärdet. Låga elpriser på långa kontrakt har medfört att lönsamheten varit god och inga nya massabruk har etablerats i Sverige under lång tid.
Under 2023 startade ett nytt massabruk, som inte förbrukar el utan istället levererar el till nätet. I den finska orten Kemi, nära Haparanda, har Metsä Fibres ersatt ett massabruk med ett nybyggt. Bruket ska producera 1,5 miljoner ton barr- och lövvedsmassa och två TWh förnybar el per år till nätet. Produktionen är extremt miljövänlig. Investeringskostnaden var cirka 20 miljarder kronor.
Översatt till svenska förhållanden med en produktion på cirka 13 miljoner ton massa per år skulle åtta sådana fabriker, kunna ersätta dagens gamla massabruk. Genom att utnyttja skogsråvaran bättre, skulle dessa massabruk kunna bidra med 29 TWh kontinuerlig el per år, vilket motsvarar tre stora kärnkraftsreaktorer. Detta genom att elkonsumtionen till nuvarande massabruk på cirka 13 TWh försvinner och att åtta nya massabruk, vardera med ett elöverskott på två TWh, ger på 16 TWh.
Det är företagsekonomiskt lönsamt att modernisera massaindustrin, i Sverige likt i Finland. Men med låga elpriser från Vattenfall förblir massabruken i Sverige kortsiktigt lönsamma och slöseriet med el och skog fortsätter.
Naturligtvis kommer industriföreträdare skrika att tusentals jobb försvinner i en blomstrande bransch och att Sverige kommer förlora en betydande export. En morot är att staten ger fördelaktiga lån. Men det blir billigare för oss skattebetalare om man använder piskan, exempelvis genom att öka den elintensiva industrins elskatt från nästan noll med några ören per år. Det senare skulle också skapa incitament i andra branscher till energibesparingar.
Åke Modée
Affärsutvecklingskonsult som har arbetat med strategisk forskningsplanering på fd STU numera Vinnova