Orden ovan är ingen överdrift. Den venezuelanska högern och dess medier har efter valförlusten tydligt visat att demokrati inte är något de bryr sig om – tvärtom. De är lika mycket kuppmakare idag som de var när de med mördande krypskyttar och en intensiv lögnkampanj i medierna försökte störta president Hugo Chávez 2002.
Som Proletären rapporterade redan förra veckan uppmanade Capriles sina anhängare att inta gatorna och protestera mot valförlusten. Det gav effekt. Horder av våldsverkare angrep socialistpartiets PSUV:s lokaler, vårdkliniker bemannade med kubanska läkare, statliga bostadsprojekt och andra symboler för den bolivarianska revolutionen.
I många fall kunde invånarna på plats stoppa vandalerna. I andra lyckades dessa med sitt uppsåt och lämnade stor förstörelse efter sig. Också många Maduroanhängare angreps under dessa dagar. Hela åtta människor dödades.
De statliga medierna har utförligt skildrat händelserna. Men Capriles och de privata medierna försöker bevisa sin oskuld till våldet genom att hävda att det som hände aldrig har hänt. Vi hämtar ett par exempel från den informativa webbsidan Venezuelanalysis.com.
”Inga CDI:s [vårdkliniker] har angripits. Bara sjuka hjärnor skulle göra något sådant”, kommenterade Capriles via twitter efter fyra dagar av våldsdåd.
”Sjuksköterskor från CDI:s i Piedra Azul förnekar attacker”, var rubriken i dagstidningen El universal.
Trots att två Maduroanhängare i detta område dödats av våldsmobben, och trots att det pågick en begravningsceremoni för ett av offren pågick när reportaget gjordes, förnekas att någon attack ägt rum.
I Zuliatidningen La Verdad sattes rubriken ”Ingen förstörelse av CDI:s i Zulia”.
Ett allvarligt bekymmer är att lögnerna är det enda som de flesta venezuelaner får höra. De privata medierna har mångdubbelt större räckvidd än statliga och alternativa medieröster.
På liknande sätt försöker högern visa att Capriles förlorade valet på grund av organiserat fusk. Venezuelanalysis har granskat anklagelserna och smular sönder dem en efter en. Några exempel:
Flera högermedier, bland dem tv-kanalen RCTV och dagstidningen El Nuevo País, har publicerat bilder på brinnande valsedlar och anklagat valmyndigheten för att elda upp bevisen för valfusket. Sanningen är att bilderna var gamla och visade valmaterial från 2006 och 2008, som i enlighet med Venezuelas lagar förstördes efter att dessa val var över.
Capriles har gjort stort nummer av att det fuskats på plats i vallokalerna genom att valförrättare pressat de väljare som önskat hjälp med röstningen. Det är en service som finns för dem som vill ha hjälp. Påtryckningar har enligt Capriles skett på 564 vallokaler omfattande 1,5 miljoner väljare.
Men inte en enda missnöjd väljare eller valövervakare har trätt fram och vittnat om att så skett. Fakta är att företrädare för både regeringspartierna och oppositionen hade valövervakare på plats i alla vallokaler. Alla oppositionsvittnen intygade vid valdagens slut att allt hade gått rätt till.
Det sistnämnda gör att också påståendena om våld vid vallokaler eller att oppositionens övervakare vägrats tillträde faller.
Återigen är det ett stort bekymmer att flertalet venezuelaner endast får ta del av oppositionens uppdiktade världsbild.
