Kräv folkomröstning om EU:s nya grundlag!

Den 19 oktober enades EU-ländernas stats- och regeringschefer i Lissabon om ett nytt fördrag (grundlag) för EU. Den nya grundlagen – Lissabonfördraget – ska ersätta den EU-konstitution som folken i Frankrike och Holland sade nej till med stora majoriteter i folkomröstningar 2005
En brittisk tankesmedja, Open Europe, har jämfört EU-konstitutionen med Lissabonfördraget och funnit att endast tio av 250 förslag skiljer det nya fördraget från det nedröstade konstitutionsförslaget. Med andra ord är förslagen till 96 procent identiska.

Förändringarna i Lissabonfördraget är mycket begränsade, ofta bara symboliska. Den nya grundlagen är i praktiken samma EU-konstitution som de franska och holländska väljarna avvisade som nu åter läggs fram, men i en annan och mindre utmanande förpackning.

Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas från medlemsländerna till EU.
• EU får flera nya befogenhetsområden.
• Enhälligt beslutsfattande i ministerrådet blir i många fall beslutsfattande genom kvalificerad majoritet. Då kan enskilda medlemsländer köras över.
• Majoritetsbeslut i ministerrådet med EU-parlamentet som medlagstiftare blir huvudregel. Det ger mer makt till Bryssel att påverka och styra politiken i medlemsländerna.
• Samma sak händer när överstatliga institutionerna EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s domstol får mer att säga till om.
• EU ges dessutom makten att under vissa förhållanden själv utöka sin kompetens, det vill säga utöka antalet områden inom vilka de kan fatta beslut, och att själva besluta om att övergå från enhällighet till beslut genom kvalificerat majoritet.

Mer makt till Bryssel
Lissabonfördraget medför alltså att mycket mer makt flyttas från den folkvalda svenska riksdagen till EU:s överstatliga institutioner. Den slopade vetorätten minskar våra möjligheter att säga nej och det ökade antalet majoritetsbeslut grundade på befolkningsstorlek minskar Sveriges makt. Sveriges inflytande reduceras i princip till en tiondel av Tysklands i ministerrådet, jämfört med en tredjedel idag.

Redan idag har EU stor makt över Sverige. Hur mycket är svårt att kvantifiera. Men ett exempel är att Stefan Lorentzson, som är chef för Volvos lobbykontor i Bryssel, menar att 70 procent av besluten i Bryssel påverkar svensk industri (Riksdag & Departement, nr 23/2007).

Ett annat exempel är att den förre tyske presidenten Roman Herzog har ifrågasatt om Tyskland längre kan kalla sig för en parlamentarisk demokrati då mer än 80 procent av de lagar som införs i Tyskland kommer från EU (Welt am Sonntag, 14 januari 2007).

Den 13 december ska det nya fördraget undertecknas av EU-ledarna vid en ceremoni i Lissabon, innan de reser till Bryssel för årets sista toppmöte. Därefter ska Lissabonfördraget godkännas (ratificeras) i vart och ett av de 27 EU-länderna. Målet är att det ska träda i kraft den 1 januari 2009.