Opinionen stoppade höjda politikerlöner
– Vartenda parti i fullmäktige vacklade när vi kommunister tog strid mot de skenande politikerarvodena. Resultatet blev att majoriteten vände, berättar Yngve Berlin som förde Kommunistiska Partiets talan i debatten.
Kommunisternas idé att knyta höjningen av kommunpolitikernas arvoden i Lysekil till löneutvecklingen för ortens Kommunalare vann en lika klar som överraskande seger när kommunfullmäktige i förra veckan behandlade kommunstyrelsens förslag att höja arvodena med hela 17 procent.
– Det här hade aldrig gått vägen om vi Kommunister inte suttit i kommunstyrelsen och där kunnat gå emot förslaget om att höja arvodena.
När saken blev känd väcktes en folklig opinion. Kommunisternas förslag om att istället för kraftiga procentuella höjningar koppla politikernas arvoden till kommunalarnas löneökning i kronor räknat hade aldrig kunna vinna utan den opinionen.
Det har varit en turbulent tid för många kommunpolitiker i Lysekil, både på sociala medier och i lokalpressen har debatten varit livlig.
Frågan som berört och upprört är kommunstyrelsens, beslut att föreslå en höjning av politikerarvodena med 17 procent.
I en krönika i Proletären för några veckor sedan skrev Yngve Berlin om just detta KS-möte bland annat så här: ”När arvoden och kommunalrådslöner skulle klubbas på KS-mötet, fick jag en kommentar från en KS-’kollega’. ’Det var väldigt vad alla var emot dig idag’. Mitt svar var att de inte framförallt är emot mig, de är bara väldigt mycket för sig.”
Förslaget var att höja kommunalrådslönerna, även kallat arvoden, med 17 procent genom att knyta beräkningen till 85 procent av en riksdagsledamots månadsarvode. Det skulle bli en höjning med 7300 kr/mån till kommunalrådet (S).
Kommunisterna föreslog istället fryst utgångsläge med en ”löneglidning” som var kopplad till arbetarklassens villkor.
– I kommunstyrelsen var jag ensam om att gå emot arvodeshöjningen, berättar Yngve Berlin.
Men under debatten i fullmäktige backade det ena partiet efter det andra från sina förslag till politikerarvoden, som i grunden handlade om finessen att knyta det till riksdagsledamots månadsersättning.
– Ju mer debatten led, ju mer led också de ledamöter som mellan mötena på något sätt konfronteras med vanliga enkla människors villkor. Det slets mycket textilier i bänkarna denna kväll. Som kommunister hade vi inga problem med att formulera våra krav och motivera våra bevekelsegrunder, säger Yngve Berlin.
– Utan att ha drabbats av illusioner ställde vi frågan. Tror ni en politisk ledning genomför sitt uppdrag bättre ju mer man distanserar sig från vanliga medborgare levnadsvillkor? Vi tror det inte.
Han framhöll också vikten av försiktighet med begreppen skälig ersättning för att få kvalificerat folk till uppdragen.
– Vi har över tusen kvalificerade kommunanställda i Lysekil som bara får hälften i lön mot vad heltidsanställda politiker har idag.
Och snacket om politikers hårda villkor och otrygga anställningar kan man bara inte ta på allvar.
Ta exempelvis Jimmie Åkesson, när han kommer tillbaks till riksdagen, får han 91000 kronor i månaden. För att arbetsträna!
Mot Kommunistiska Partiets förslag stod till slut bara en begäran från Socialdemokraterna om återremiss.
I omröstningen blev det 17 röster för Kommunisternas förslag och 14 för återremiss. En glasklar seger således.
Men vi får vänta en månad på att vårt förslag blir det som gäller mandatperioden ut eftersom det finns en räddningsplanka för de trögtänkta. Den kallas minoritetsåterremiss och innebär att om en tredjedel inte kan ta ställning går ärendet tillbaks till KS och kommunfullmäktige en vända.