Hoppa till huvudinnehåll
Av
Proletären

Persson teg om Saab

• Bara dagarna efter det att General Motors direktörer utlyste en kapplöpning på liv och död mellan Saab i Trollhättan och Opel i Rüsselsheim, en kapplöpning som Saab av allt att döma är dömd att förlora, så bestiger ordföranden för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti talarstolen på Metalls kongress. Göran Persson skall tala på ett av de viktigaste mötena inom det som berömmer sig självt om att vara världens starkaste fackförening.




Bäva månde GM-direktörerna! Här blir det ord och inga visor, här skall
arbetarpartiets ordförande, som i EU-sammanhang brukar tala om vikten
av att skapa motkrafter till kapitalet, deklarera att svensk
arbetarrörelse inte accepterar utpressning och då rakt inte att GM av
rent vinstintresse ödelägger tiotusentals jobb i Sverige.



Men se, av detta blev inget. Göran Persson sa inte ett ord om GM, Saab
och jobben. Allt han sa med anknytning var att han tycker synd om
kommunalrådet i Trollhättan "som måste behärska både barnomsorgen och
omstruktureringen inom bilindustrin".



Det är naturligtvis bedrövligt.



Inte för att vi förväntar oss särskilt mycket av Göran Persson. Men
något borde väl ändå arbetarrörelsens ledare kunna säga om den värsta
industrikris som hotat Sverige sedan varvskrisens dagar?



Det är inte så att Sveriges statsminister saknar handlingsalternativ.
Han kunde utlovat en stopplag som förbjuder nedläggning av
samhällsnyttig produktion, som den vid Saab i Trollhättan. Med
konfiskering av verksamheten som straffsats. Måhända lite för mycket
begärt av Göran Persson. Men då kunde han åtminstone ha utlovat en
trygghetslag som gör det så dyrt för GM att lägga ner Saab att det blir
mer lönsamt att driva verksamheten vidare.



Men Göran Persson moltiger. Inte ett kritiskt ord om GM. Inte ett uns
av upprördhet över ett företag som försöker ställa arbetare mot
arbetare i ett inbördeskrig om jobben. Inte en tanke på att kräva att
GM tryggar jobben i både Trollhättan och i Rüsselsheim.



*


Egentligen borde Göran Persson ha blivit utkastad från Metalls
kongress. Som agent för fienden. Men det blev han inte. Istället fick
han artiga applåder. Det är illavarslande.



I samband med kongressen antog visserligen Metall och Europeiska
Metallarbetarfederationen ett gemensamt uttalande där man förordar att
tillverkningen skall vara kvar både i Trollhättan och i Rüsselsheim.
Det är bra. Men det enda krav som uttalandet ställer är att GM skall
redovisa ett "välgrundat underlag" om man beslutar annorlunda. Det
duger inte.



*


Metall och dess tyska systerorganisation IG Metall har alla möjligheter
att i gemensamma aktioner stoppa GM:s planer. Varför inte ett gemensamt
beslut om total övertidsblockad på båda fabrikerna till dess att
GM-direktörernas hot dras tillbaka? Varför inte en gemensam
protestaktion på arbetstid med krav på att båda fabrikerna skall vara
kvar. Varför inte beslut om sympatistrejk med den fabrik som GM hotar
med nedläggning?



Göran Persson ämnar inte lyfta ett finger mot GM, därav den talande
tystnaden. Dessvärre finns risk för att Metall inte kommer att göra så
mycket mer, åtminstone inte om herrar som Göran Johnsson får bestämma.



Återstår Saab-arbetarna själva.



Det går att rädda jobben i både Trollhättan och Rüsselsheim. Det är
inte nödvändigt att koncentrera mellanbilsproduktionen till en enda
fabrik, bara mer lönsamt för GM. Det är utmaningen.



I gemensam kamp kan arbetarna på Saab och Opel göra GM:s planer olönsamma. Och därmed rädda jobben.



Proletären 38, 2005