De rödgröna bryter vallöften om skolan
Politikerna fortsätter sina vanvettiga nedskärningar i Göteborg. I Angered hotas 90 tjänster inom skolan. Detta trots alla löften om att satsa på barn och unga.
Inför valet 2010 lovade såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet och Miljöpartiet att en röst på dem var en röst för mer pengar till välfärden.
”Socialdemokratisk politik ger fler jobb och bättre välfärd.” ”Vi sätter barn och unga främst.” ”Skolan ska möta varje barns behov.” Så sade Sossarna.
V ville inte vara sämre. ”Vänsterpartiet kommer motverka alla nedskärningar inom barn- och ungdomsverksamheterna”, lovade de.
Miljöpartiet instämde. De skulle satsa på den ”moderna skolan”.
Efter en knapp seger i valet har S, V och MP makten i Göteborg, och i slutet av 2010 antogs de rödgrönas budget. Så väl budgeten för Göteborg som budgeten i Angered genomsyras av samma tongångar som hördes innan valet. Andelen elever med godkända betyg ska öka. Mobbningen ska minska, och skolorna i Angered ska bli mer attraktiva så att fler elever väljer att stanna i stadsdelen.
Det är förförande läsning. Allt ska bli bättre, och framförallt ska tillräckliga resurser ges till Göteborgs barn och unga.
– Men det är bara PR.
Det säger Patric Greider. Han är lärare på Vättleskolan i Angered och facklig förtroendevald för Lärarförbundet.
Orsaken till Patric Greiders uttalande är inte svår att finna. Under våren har stadsdelspolitikerna nämligen aviserat dramatiska nedskärningar i skolorna. 90 tjänster, varav 60 pedagogtjänster, hotas.
Stadsdelsnämndens ordförande, socialdemokraten Håkan Linnarsson, försvarar de planerade nedskärningarna.
– För att klara budgeten måste vi minska antalet tjänster vilket innebär att vi minskar lärartätheten, säger han till Göteborgs-Posten.
Minskad lärartäthet är knappast ett sätt att göra skolorna mer attraktiva, och det rimmar minst sagt illa med löftena om att ”sätta barn och unga främst”.
– Det är dåligt redan idag, säger Patric Greider. Jag har svårt att se hur de ens ska få lärare till alla lektioner om nedskärningarna drivs igenom.
Politikerna försöker försvara åtgärderna genom att hävda att hundratals elever redan har lämnat Angereds skolor. De målar upp en bild av att det idag finns ett överflöd av lärare i stadsdelen. Men det stämmer inte med verkligheten.
– Vi har flera klasser på trettio elever. Det är skitsnack att vi har ett stort elevtapp. På Vättleskolan som jag arbetar på var det 314 elever 2008. Då hade vi 33,7 lärartjänster. Idag, 2011, har vi 360 elever och 28,7 lärartjänster, berättar Patric Greider.
Med andra ord är situationen redan pressad. En stor del av eleverna i Angered har ett annat modersmål än svenska, och många är nyanlända till Sverige. De behöver mycket stöd för att få de kunskaper som krävs för att kunna börja gymnasiet.
Patric Greider vittnar om kollegor som vill mycket och försöker finnas till för alla elever. Men de hinner inte med. Lärarna är stressade, och många känner sig allt mer uppgivna.
– Arbetsmiljömässigt innebär de planerade nedskärningarna extrema hälsorisker, säger Patric Greider.
I slutändan drabbas givetvis också eleverna.
– Både de svaga och de starkare, förtydligar han.
För lärarna i Angered och för alla som bor i området måste vallöftena som gavs för knappt ett år sedan kännas avlägsna. Hur ska man få fler elever att stanna kvar i Angereds kommunala skolor samtidigt som förutsättningarna att bedriva en bra undervisning förstörs?
Nu genomförs protester mot de planerade nedskärningarna. Demonstrationer har redan arrangerats, och Patric Greider berättar att Nätverket för Angereds skolor planerar för fler i höst.
Det lär behövas. Håkan Linnarsson och hans kollegor i stadsdelsnämnden visar än så länge inga tecken på att ändra den inslagna vägen mot mer nedskärningar.
– Vi måste bland annat titta på om vi behöver minska antalet skolor, säger Linnarsson till GP.