Prostitutionsförespråkare i EU-utredning om trafficking

Forskningsprojektet DemandAT är initierat och finansierat av EU. Projektet som pågår mellan 1 januari 2014 och 30 juni 2017 har en budget på 3,2 miljoner euro. Syftet är att studera vilken roll efterfrågan spelar i trafficking, och att ta fram förslag på hur lagstiftning kan minska trafficking.

Ett femtontal forskare från åtta länder deltar i projektet. Sverige representeras av Petra Östergren, forskarstuderande vid Lunds universitet och liberal kritiker av den marxistiskt inriktade feminismen. Mest känd är Petra Östergren som en av Sveriges mest högljudda debattörer för en legalisering av sexköp.

Rådgivare till den svenska forskargruppen är queerteoretikern Don Kulick som inte bara försvarar sexköp utan till och med kallat sexköpare för ”de queeraste människorna”. Den svenska forskargruppen har fått en budget på 300 000 euro.

I en ledare i ETC med rubriken ”EU-projekt kuppat av prostitutionslobbyn” avslöjar Kajsa Ekis Ekman att Petra Östergren – vars doktorandtjänst för övrigt finansieras av Ax:son Johnsons stiftelse – inte är den enda legaliseringsförespråkaren i studien.

Holländska Marieke Van Doorninck som funnits i ett flertal av den holländska sexindustrins organisationer representerar La Strada International, en organisation som förespråkar legalisering av prostitution i Östeuropa. Organisationens tjeckiska gren har även den en representant i konsortiet av forskare.

Med i konsortiet finns också Siobhán McGrath och Dita Vogel som båda ifrågasätter att trafficking alls är något större problem.

Övervakar hela studien gör organisationen GAATW (Global Alliance Against Traffic in Women), som förnekar betydelsen av efterfrågan för människohandel och av Kajsa Ekis Ekman kallas ”sexindustrins egen NGO”.

Proletären har tagit del av en mailkonversation med Albert Kraler, initiativtagare till DemandAT, där Kajsa Ekis Ekman ifrågasätter projektets urval av forskare och varför ledande svenska forskare inom efterfrågan på prostitution inte finns med. Albert Kramer förklarar att de i första hand inte är intresserade av att förstå varför män köper sex utan att titta på effekten av olika lagstiftningar.

Den ansvariga för forskningsprojektet som ska studera efterfrågesidan av trafficking är alltså inte intresserad av att göra det som han fått pengar för att göra, utan ska istället studera lagstiftningar.

Att flera av forskarna i studien är emot den svenska sexköpslagstiftningen ger en obehaglig vink om åt vilket håll resultaten kommer luta.