Höjd lön för riksdagsledamöter – får 3000 kronor mer i månaden
Politikerna som sitter i riksdagen får en löneökning på 3.000 kronor den 1 januari 2025. Den sammanlagda kostnaden för riksdagsledamöternas löner är 328 miljoner kronor per år.
Riksdagsledamöternas arvoden höjs med 3.000 kronor den 1 januari 2025. Därmed kommer en riksdagsledamot att tjäna 78.500 kronor i månaden.
Lönekostnaderna för landets 349 riksdagspolitiker blir 27 miljoner i månaden eller 328 miljoner per år – exkluderat pension, sociala avgifter samt andra förmåner så som traktamente, resor och övernattning.
Riksdagens arvodesnämnd, som bestämmer ledamöternas löner, baserar sitt beslut på ”de löneökningar som följer av de avtal på arbetsmarknaden som gäller under innevarande avtalsperiod”. Vilket betyder en procentuell ökning på strax under fyra procent.
Om en undersköterska i Malå kommun (med en snittlön på 27.239 kronor i månaden) skulle få samma procentuella löneökning hade det motsvarat 1.089 kronor. Alltså knappt en tredjedel av summan som nu tilldelats landets ledande politiker.
En kritik som ofta lyfts i avtalsrörelsen är att löneskillnaderna i samhället ökar när förhandlingsparterna lägger fokus på ökningar i just procent, och inte i kronor. Det ligger till exempel bakom löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbetare, samt att kvinnoyrken aldrig lyckas komma ikapp lönenivåerna i manligt dominerande yrkesgrupper.
Men det är inte bara löneökningar i procent som påverkar gapet mellan riksdagsledamöternas arvoden och den arbetande befolkningens lön. Från 1971 och fram till 1994 hade riksdagsledamöterna en lön som motsvarade snittlönen för ”byråchefer vid statliga myndigheter”. Efter 1994 släpptes dessa begränsningar och sedan dess har arvodena istället bestämts av riksdagens arvodesnämnd.
Mellan 1994 och 2019 har till exempel riksdagens ledamöter ökat sin lön med 158 procent, enligt riksdagens arvodesnämnd. Kommunalanställda har under samma period ökat sina löner med endast 121 procent, enligt statistik från SCB.
Kanske skulle riksdagsledamöterna dock ändå vilja gå tillbaka till 70-talets bestämmelser. Idag tjänar nämligen ingen av de tio bäst betalda myndighetscheferna i Sverige under 150.000 kronor i månaden.
Både statsministern och talmannen har redan fått höjda arvoden och tjänar 198.000 kronor i månaden sedan juli 2024.