Politisk dramatik i Sydkorea
Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol chockade världen när han utlyste undantagstillstånd förra veckan. Nu kräver oppositionen, fackförbunden och hundratusentals koreaner på Seouls gator att presidenten avgår – men än så länge klamrar han sig fast vid makten.
Det var i tisdags förra veckan som Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol överraskande utlyste krigstillstånd i landet.
I ett tv-sänt tal motiverade presidenten beslutet med att han ville stoppa ”de oförskämda pro-nordkoreanska och anti-statliga krafterna som plundrar vårt folks frihet och lycka”. Han syftade på den liberala oppositionen som har majoritet i parlamentet och som stoppat budgetförslaget som lagts av Suk-Yeols konservativa parti Folkets makt (PPP).
Beslutet innebar, enligt armégeneralen Park An-Su som utnämndes till befälhavare av presidenten, att all politisk aktivitet förbjöds och att alla nyhetsmedier och publikationer underställdes krigslagstiftningen. Park förbjöd även alla arbetsmarknadskonflikter och beordrade samtlig vårdpersonal, inklusive läkarkåren som befinner sig i en långvarig strejk mot regeringen, att infinna sig på arbetet inom 48 timmar.
190 av de totalt 300 parlamentsledamöterna, de flesta från det liberala Demokratiska partiet (DPK), samlades redan samma kväll. De blockerade ingångarna till parlamentet med möbler och lyckades rösta ner undantagstillståndet, samtidigt som militärer försökte ta sig in genom tak och fönster.
Äldre ledamöter har berättat hur de fick en känsla av déjà vu från tiden när Sydkorea var en militärdiktatur, när militärerna till slut stormade in i byggnaden.
– Jag tänkte direkt på 1980, och den rädslan och desperationen vi kände, säger Chung Chin-Ook, som deltog i Gwangju-revolten samma år, till New York Times.
Gwangjurevolten var en studentprotest för demokratiska rättigheter som den sydkoreanska militären slog ned hårt. Tusentals studenter fängslades och fler än tusen dödades.
Efter omröstningen på fredagskvällen meddelade Yoon Suk-Yeol att han skulle upphäva krigslagarna. Därefter krävde oppositionen att presidenten skulle ställas inför riksrätt och avgå, men för det krävs två tredjedelars majoritet i kammaren. Sedan vårens parlamentsval har den samlade oppositionen 192 av 300 mandat, DPK 170 av dem. PPP har 108 mandat.
Omröstningen skulle hållas på lördagen. På fredagen framkom det i förhör med vicedirektören för underrättelsetjänsten att president Yoon gett instruktioner om att ”ta tillfället i akt och bli av med dem”, syftande på flera oppositionella politiker.
Det fick Yoons eget parti att gå ut med att de skulle ställa sig bakom oppositionens åtalskrav. Men efter att president Yoon bett om ursäkt valde samtliga ledamöter förutom tre från PPP att lämna parlamentet strax före lördagens omröstning och bojkotta riksrättsomröstningen – som alltså inte klubbades igenom.
Anledningen tros vara att Folkets makt med största sannolikhet skulle förlora ett nyval, nu säger partiet att de istället vill få till ett ”ordnat utträde för att minimera kaos”.
Yoon Suk-Yeol vann en knapp seger i presidentvalet 2022, där han ställde upp på en nyliberal ekonomisk plattform. Han vill ytterligare utöka det militära samarbetet med USA och förespråkar ett ”förebyggande anfall” mot Nordkorea.
Sedan tillträdet har populariteten dalat. Enligt en opinionsundersökning från slutet av november var över 70 procent av koreanerna negativa till presidenten. Yoons fru misstänks för mutbrott och han har inte lyckats få fart på ekonomin.
Under sin tid som president har Yoon bedrivit ett krig mot fackförbunden och åtalat över 1000 fackligt anslutna byggnadsarbetare. En av de åtalade tog sitt liv genom att sätta eld på sig själv den första maj förra året, istället för att acceptera åtalet.
Men det är inte bara under Yoon Suk-Yeol som Sydkoreas demokrati haltat sedan diktaturen upphörde 1987. Fackförbund är enligt lag förbjudna att driva politiska krav och den facklig federationen KCTU har fått se 13 ordförande gripna sedan legaliseringen 1997. Den senaste, Yang Kyeung-Soo, under det liberala DPK:s regering 2021.
Formellt sett råder yttrande- och pressfrihet i landet, men den upphävs i praktiken av den nationella säkerhetslagen – som förbjuder kommunism, stöd till Nordkorea och spridande av propaganda mot den sydkoreanska staten. Lagen har använts flitigt för att förbjuda socialistiska partier och förfölja och spionera på medborgarna.
Efter den misslyckade åtalsomröstningen har hundratusentals människor protesterat på gatorna i Seoul och KCTU har utlyst generalstrejk tills dess att Yoon Suk-Yeol avgår. Det är den andra generalstrejken i federationens historia.