Att gråta över tuffa beslut

Förra veckan presenterade regeringen en rad åtgärder för att strama åt migrationspolitiken. ”Sverige klarar inte mer”, var budskapet som ackompanjerades av Stefan Löfvens allra ledsnaste hundögon och Åsa Romsons rinnande tårar.

Visst har regeringen rätt. Det svenska marknadsanpassade systemet klarar inte mer. Men det är ingen nyhet.

Sverige slängde solidariteten och medmänskligheten överbord långt innan förra veckans presskonferens. De sista resterna skrotades kanske 2007 när förmögenhetsskatten slopades. Eller 2008 när Lagen om offentlig upphandling, LOU, tvingade kommuner och myndigheter att bjuda ut välfärden på marknaden.

Solidariteten och gemenskapen, både när det gäller svenska medborgare och flyktingar, har fått ge vika för upphandlingar, vinstkrav, riskkapitalbolag, nedskärningar, åtstramningar och skattesänkningar för de rika. Den solidaritet det talats om under flyktingkrisen har varit en falsk fasad av enskilda välgörares humanism och kapitalisternas förhoppning om billig arbetskraft och vinster på flyktingmottagande. Men ett solidariskt samhälle byggs varken på den godhjärtade medelklassens humanism eller överklassens marknadsfundamentalism.

När Stefan Löfven och Åsa Romson snyftandes presenterade regeringens ”extremt tuffa beslut” om åtgärder för att strama åt flyktingmottagandet var det en uppvisning i motbjudande hyckleri. ”Extremt tuffa beslut”? Jo visst.

Själv hade jag velat se Stefan Löfven och Åsa Romson snyftandes presentera verkliga krisåtgärder. Jag hade velat höra dem säga något i stil med: ”Vi lider verkligen med ägarna till Handelsbanken och SEB men vi måste införa en tvångsskatt på bankernas vinster.” Eller kanske: ”Eftersom EU vägrar ta ansvar för flyktingkrisen har vi tvingats ta det extremt tuffa beslutet att med omedelbar verkan lämna unionen.”

Hade regeringen haft den minsta vilja att föra en solidarisk politik hade de för länge sedan återinfört förmögenhetsskatten, avskaffat LOU och förbjudit vinster i välfärden. Hade Stefan Löfven verkligen ansett att vi befinner oss i ett ”mycket allvarligt läge” så skulle regeringen tvångsförstatligat alla de bolag som gör vinster på flyktingar, eller för den delen på andra delar av välfärdssektorn.

Visst är situationen ohållbar. Det är klart som fan att flyktingmottagandet har nått en gräns om utgångspunkten är att kommunerna och vanligt folk ska ta smällen medan storföretagen tar vinsterna.

Visst måste flyktingmottagandet ses över. Men kom då inte och skyll på utfattiga kommuner eller tömd statskassa. Skyll inte på svenskarnas bristande humanism eller rasistiska stämningar.

Det är ni, Stefan Löfven, Åsa Romson, regeringen och riksdagspolitikerna, som är ansvariga. Det är ni som har skapat ett system som göder de redan rika. Det är ni som har bidragit till krigen i Mellanöstern. Därför är det ni som ska se till att pengarna tas där de finns, inte från fattiga kommuner eller genom fler nedskärningar.

Så, Stefan Löfven och Åsa Romson, torka era patetiska tårar. Dags att slänga medelklasshumanism och marknadsfundamentalism över bord. Gör något på riktigt.