Trots skenande klassklyftor – industrin kräver högre vinster
Den rikaste procenten i världen äger mer än alla andra tillsammans. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar hela tiden och aktieutdelningarna skjuter i höjden. Trots det kräver svenska kapitalister fortsatt höga vinster och marginella löneökningar inför årets avtalsrörelse.
Det går bra för svensk industri. Vinsterna ligger på en hög och jämn nivå. Samtidigt sjunker andelen som går till löner. Ändå vill kapitalisterna hålla tillbaka arbetarnas löneökningar inför avtalsrörelsen.
IF Metalls tidning Dagens arbete tar tempen på avtalsrörelsen och beskriver ett högt tempo och nyinvesteringar på många industriarbetsplatser runt om i Sverige. De konstaterar att en allt mindre del av företagens överskott går till löner samtidigt som vinstandelen ökar.
Bilden av en välmående industri bekräftas av Statistiska Centralbyråns industriproduktionsindex. Enligt SCB ökade produktionen inom industrin med 6,2 procent november 2015 jämfört med samma månad året innan. Även orderingången ökade med 15,1 procent jämfört med för ett år sedan.
Att botanisera bland bokslut, kvartalsrapporter och lönsamhetsnivåer i kapitalisternas olika rapporter är inte helt enkelt. Begrepp och räknesätt blandas och beroende på hur man räknar kan näringslivet ena stunden måla upp en ganska dyster bild för att i nästa stund, som tidningen Affärsvärlden gjorde i april 2015, beskriva Sverige som ”kapitalistparadiset”.
Hur vi än vänder och vrider på statistiken över kapitalisternas rikedomar kan vi genom biståndsorganisationen Oxfams årliga rapport direkt konstatera en sak. Globalt sett blir de rika allt rikare på de fattigas bekostnad. Kapitalisteliten har mer pengar än någonsin.
Svenska kapitalister hör sedan länge till de rikaste i världen. Trots det hörs deras klagosång inför varje avtalsrörelse. ”Fackliga lönekrav hot mot näringslivet”, skrev Svenskt Näringsliv senast i november, om industrifackens krav på 2,8 procents lönehöjning.
På sätt och vis har de rätt. På den kapitalistiska marknaden måste lönerna hållas tillbaka för att företag ska kunna stå sig i konkurrensen. Det är just det som skapar de enorma, ständigt växande, klyftorna i kapitalismen men också just det som utgör kapitalisternas krokben för sig själva. För samtidigt som lönerna ska hållas tillbaka så ska ju löntagarna konsumera allt som produceras.
Men kapitalisterna och de svenska företagen lider knappast någon nöd. 2014 gjorde de tjugo största företagen i Sverige en gemensam vinst på 220 miljarder kronor. Volvos vinst var 5 miljarder. Scanias 8,4 miljarder. Ericsson landade på 15,8 miljarder.
Familjen Wallenbergs finansbolag Investor, som äger och kontrollerar stora delar av den svenska industrin, gjorde ensamt en vinst på 50 miljarder kronor. Rikedomarna uppstår givetvis inte ur intet. De skapas av hundratusentals anställdas gemensamma arbete.
Men kapitalisterna investerar väl pengarna och skapar nya jobb? Nja, inte nödvändigtvis. Aktieutdelningarna ökar och ser ut att bli rekordstora även i år.
Förra året delade Large Cap-bolagen (bolag med ett börsvärde på över en miljard euro) ut 173 miljarder kronor.
– Trenden har varit utdelningsfest och rekord varje år. Det finns inget som pekar mot att den trenden kommer att brytas, säger Albin Rännar, chef för marknadsbevakning på föreningen Aktiespararna, till SvD Näringsliv i måndags.
De senaste 10 åren har utdelningarna ökat med 147 procent, trots att de tillfälligt sjönk något i samband med finanskrisens utbrott 2008.
Inte heller beskattas rikedomarna i någon stor skala. I den tidigare nämnda artikeln i Affärsvärlden om det svenska kapitalistparadiset, beskrivs Sverige även som ett skatteparadis. Men inte för arbetare, utan för kapitalister. Arvs- och förmögenhetsskatten har avskaffats och andra skattesatser på kapital och sparande har sänkts kraftigt.
Detta är ett allt större problem i hela världen, skriver Oxfam. Bland de 200 största bolagen i världen överför nio av tio pengar till skatteparadis. Enligt en beräkning från 2014 göms 7600 miljarder (7.600.000.000.000) dollar i skatteparadis. Lågt räknat.
Oxfam bekräftar dessutom Dagens Arbetes påstående om att en allt mindre del av överskottet går till löner:
”I nästan alla rika länder och i de flesta utvecklingsländer faller den andel av nationalinkomsten som går till löner. Det innebär att arbetare får allt mindre del av tillväxten.”
Detta gäller alltså i hela världen. Inklusive Sverige.
Bilden av tuffa tider och dålig lönsamhet för kapitalisterna är genomfalsk. Kapitalisterna har mer pengar än någonsin och bolagen håvar in vinster. Den globala eliten blir bara rikare och rikare.
Det är något att tänka på i årets avtalsrörelse. Ska utvecklingen vändas måste de rika få mindre och arbetarna få mer. Oavsett vad Svenskt Näringsliv säger om löneökningarnas negativa påverkan på konkurrenskraften.