Hoppa till huvudinnehåll
Av

Valframgång för Nepals maoister

I skrivande stund är Nepals Kommunistiska Parti (maoisterna) klart största enskilda parti i valet. Även om valet ännu inte är färdigräknat har trenden sänt chockvågor i det nepalesiska etablissemanget liksom i grannlandet Indien.



Nepalesiska kongresspartiet och reformistiska Nepals kommunistiska parti (Förenade marxist-leninister), kallat UML, har fått se sin traditionella väljarbas försvinna. I valet förlorade alla utom en av premiärminister Koiralas (kongresspartiet) släktingar i sina valkretsar. De kongresspartikandidater som vann i sina valkretsar hade gått till val på en republikansk agenda, medan de som ville bevara monarkin förlorade stort.

I de vid pressläggningen räknade 209 valkretsar är maoisterna största parti i 116. Totalt finns 240 valkretsar.

”En överraskning”
”Givetvis är det en överraskning”, sade en västdiplomat till franska AFP:s utsände. ”Vi hade väntat att de [maoisterna] skulle få mellan 10 till 20 procent av rösterna. Vi har hört att de var impopulära, men i realiteten visade det sig vara annorlunda.”

Det är uppenbart att diplomater och journalister har suttit i centrala Katmandu och lyssnat på varandra och på nepalesisk överklass tyckanden och låtanden om maoisterna. Den ryggradsmässiga klassinstinkten hos västvärldens journalister att identifiera sig med välverserad och engelsktalande övre medelklass och överklass i fattiga länders huvudstäder är inte ny. Men sällan har självutnämnda experter så i grunden missat en folklig dynamik som den nepalesiska.

Socialt arbete
Men det finns undantag. Det finns också journalister som seriöst arbetat ute i landet och noterat maoisternas folkliga stöd och inarbetade organisation. Från ett typiskt efterblivet distrikt i västra Nepal rapporterade nyhetsbyrån IANS utsände om en maoistisk flodvåg i ”de försvunnas land”. Det kallas så efter att den kungliga armén med stöd av kongresspartiet försökt slå ned maoisternas bondeuppror med hjälp av mord och ”försvinnanden.”

”I Bardiya Två och Fyra låg de maoistiska kandidaterna, befriade slavar från Tharu–folket som befann sig allra längst ned på den sociala skalan, långt före kandidaterna från kongresspartiet NC och Förenade marxist-leninisterna UML.”

Andra har rapporterat om hur maoisterna skött renhållning och idkat socialt arbete för vanligt folk medan de övriga partierna käbblat och intrigerat mot varandra i parlamentet. I de områden som maoisterna tidigare kontrollerade, som ett resultat av befrielsekriget, och där de i praktiken visat vad de går för, fick de ett överväldigande stöd med röstsiffror på 70 till 100 procent.

Indien har formellt gratulerat till valet, men är skakat inför nya realiteter i Nepal. Maoistledaren Prachanda har för avsikt att säga upp 1950 års ensidiga samarbetsavtal med Indien och omförhandla avtalen om Nepals vattenresurser. Indiens roll i Nepal kommer att minska, även om stormakten Indien har stora påtryckningsmöjligheter mot Nepal.

Prachanda har slagit fast att Nepal inte tänker vara en buffert för en stat mot en annan. Nepal ska istället utgöra en brygga för samarbete mellan Asiens växande giganter, Kina och Indien.

USA motarbetar
USA fortsätter att stämpla maoisterna som terroristorganisation och agerar med full kraft i Nepal för att rädda monarkin samtidigt som man pumpar in pengar till separatistiska tibetaner som agerar från Nepal. Nepalesiska rojalister boende i USA begär att USA skall ingripa mot det ”kommunistiska maktövertagandet” och rädda kungadömet. Maoisterna avvaktar det slutgiltiga valresultatet för att sedan be kungen lämna det kungliga palatset och införa republik.

Kina verkar ha reagerat positivt på valet. Maoisterna ser Kina som ett kapitalistiskt land men är likt Förenade marxist-leninister, UML, fullständigt emot att tibetanska separatister agerar från Nepal mot Kina. Eventuellt kommer Kina att erbjuda biståndspaket och investeringar till Nepal för att motverka indiskt och amerikanskt inflytande.  

ERIK ANDERSON
Proletären 16, 2008



Så fördelas platserna i valet till den konstituerande församlingen
Inget parti lär få egen majoritet i den konstituerande församlingen, vars uppgift är att arbeta fram en ny grundlag för Nepal.

240 platser går till de partier som är störst i sina valkretsar. Systemet gynnar största parti, i detta fall maoisterna. Ironiskt nog var det kongresspartiet och UML som ville ha en större del enligt detta system, medan maoisterna ville att hela Nepal skulle räknas som en valkrets enligt strikt proportionalitetsprincip. Att vara största parti innebär inte att man behöver ha en majoritet av rösterna för att vinna mandat ifall tre eller flera partier ställer upp.

335 platser kommer att fördelas enligt proportionalitetsprincipen där hela Nepal räknas som en valkrets. Detta innebär att en rad småpartier kommer in i parlamentet, inklusive flera mindre vänsterpartier som man räknar med kommer att stödja maoisterna. Av rapporter att döma får maoisterna  över 30 procent i det proportionella valet.

De återstående 26 platserna kommer att fördelas till olika minoritetsgrupper som inte lyckats bli representerade i de allmänna valen.

Totalt har det nya parlamentet ha 601 platser.

Valdeltagandet var runt 60 procent så maoisterna har en stor potential i de fattiga massor som ännu inte dragits in i politiken.  


Huvuden rullar hos reformisterna i UML
När det stod klart att maoisterna blivit klart större än det reformistiska Nepals Kommunistiska Parti (Förenade marxist-leninister), förkortas UML, meddelade partiets generalsekreterare Madhav Nepal sin avgång. Han förlorade i båda de valkretsar där han ställde upp. UML, med sex ministrar i den provisoriska regeringen, lämnar den med omedelbar verkan, medan kongresspartiet sitter kvar tills vidare.

Inför valet föreslog maoisterna en gemensam valfront med UML i den del av valet där platserna går till största parti. Maoisterna erbjöd UML en tredjedel av vunna mandat. UML sade nej. De såg det som en förolämpning eftersom de trodde att de själva skulle bli största parti.

Något som retade upp många traditionella UML-väljare var när Madhav Nepal sade att Indien, USA och EU inte skulle gilla att maoisterna segrade. Nationellt sinnade nepaleser ansåg att valet inte skall avgöras av EU, USA eller Indien utan av nepaleserna själva.

UML riskerar nu att förlora medlemmar och mellankader till de framgångsrika maoisterna. UML kommer att ställas inför valet att samarbeta med maoisterna, men som underordnat parti, eller söka konfrontation med maoisterna och samarbeta med kongresspartiet och söka stöd från främmande makter.

Många på basplanet vill samarbeta med maoisterna för att driva igenom den republikanska agendan, så slitningar inom UML är att vänta.