Hoppa till huvudinnehåll
Av
Kvinnopolitisk sekreterare

Hög tid för arbetstidsförkortning – pengarna finns!

Det samlade värdet på varor och tjänster som arbetas ihop i Sverige räcker gott och väl för att införa 30-timmarsvecka.

Valet mellan ledighetslinjen och arbetslinjen är väl ganska enkelt. Ett par timmar mindre på jobbet varje dag eller, om det passar bättre, varje vecka skulle ju inte vara fel. Med en arbetsdag på 6 timmar eller en 30 timmars arbetsvecka, utan att gå ner i lön, öppnar sig nya möjligheter. 

För kvinnor som nu arbetar deltid blir det rena lönelyftet. För kvinnor som arbetar i vård och omsorgsyrken kan det vara en befrielse. Det kanske till och med är möjligt att samla kraft och mod för att ta itu med den dåliga arbetsmiljön.

För alla kvinnor ger det en högre livskvalitet med mer tid för att leva. Med en normalarbetsdag på 6 timmar är det också möjligt att öka jämställdheten. Dessutom behöver fler anställas, så sammantaget är det rena vinsten för hela samhället.   

Nej, ylar domedagsprofeterna i kör. Det går inte att minska arbetstiden. Det kostar alldeles för mycket, och Sverige kommer att tappa i konkurrenskraft. En förkortad arbetstid kommer att behöva finansieras med sänkta löner, genom kraftigt höjda skatter, och det blir minskade resurser till välfärden. För att avsluta med den retoriska frågan: vem vill det? 

Man skulle kunna tro att den svenska ekonomin faller tillbaka till början på 1900-talet. Kanske till 1919 när 8 timmars arbetsdag infördes. Men en snabb blick tillbaka i tiden visar att samtidigt som arbetstiden kortades så ökade tillväxten i ekonomin.   

Statistiska Centralbyrån för statistik på utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Den beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under en viss period. BNP visar också hur ekonomin förändrats över tid. Det är ett vanligt mått inom ekonomi som ger en relativt rättvisande bild av hur rikt ett land är. 

Enligt SCB har bruttonationalprodukten i Sverige vuxit i stadig takt sedan 1950. Det året var summan av alla varor och tjänster i Sverige drygt 700 miljarder kronor mätt i dagens penningvärde. Förra året, 2018, var BNP knappt 4791 miljarder kronor. En rejäl ökning alltså. 

Här finns pengarna att hämta för en lagstadgad arbetsvecka på 30 timmar. Det samlade värdet på varor och tjänster som arbetas ihop i Sverige räcker gott och väl till en minskning av det avlönade arbetet. Med ekonomin på plats så återstår endast det politiska beslutet.

Egentligen är det ju bara en fråga om en självklar fördelning av samhällets rikedomar.