Det var i början av året som polisen i en stor och samordnad aktion slog till mot misstänkta narkotikabrottslingar i Stockholm, Dalarna och Uppsala.
Elva personer, nio män och två kvinnor, greps och sitter nu häktade. Av dem har minst fyra kopplingar till byggbranschen. Enligt DN har en av de häktade suttit i styrelsen för två byggbolag som enligt Skatteverket arbetat med falska fakturor för att betala svart arbetskraft, över fyra miljoner kronor. En annan är företagsledare i måleribranschen, även han under Skatteverkets lupp.
Att den grova organiserade kriminaliteten har kopplingar direkt ut på svenska arbetsplatser är inget som förvånar Steffe Slottensjö, aktiv inom Byggnads medlemsinitiativ Rädda jobben som drivs av engagerade byggnadsarbetare som vill stoppa arbetslivskriminaliteten och skydda de seriösa jobben i branschen.
– Det här är inget särfall. Skatteverket, polisen och Noa [Nationella operativa avdelningen som samordnar kampen mot den grova ekonomiska brottsligheten i Sverige, reds. anm] har ju kommit fram till att mer pengar omsätts i byggbranschen än i narkotikahanteringen i Sverige.
– Det finns mycket pengar att göra i branschen, och kontrollen är otroligt bristfällig. Ger man sig in i kriminell verksamhet i byggbranschen så är risken att åka dit väldigt liten. Så det är klart att finns kopplingar. Branschen är ju en utmärkt plats att tvätta smutsiga pengar rena, säger Slottensjö till Proletären.
Lena Palmklint är kommissarie på Ekobrottsmyndigheten. Inte heller hon blir förvånad över kopplingen mellan byggbranschen och knarkhanteringen.
– Vi kan inte se den organiserade brottsligheten som något eget och den ekonomiska brottsligheten som något eget. De är helt integrerade i varandra, säger Palmklint till DN. Behovet att bli av med kontanter i en narkotikabrottslighet möter behovet att få in kontanter för att avlöna svart arbetskraft. Det finns en bra matchning där, utbud möter efterfrågan.
För ett år sedan dömdes fem personer i södra Stockholm till fängelse för att de hjälpt 800 (!) bolag i byggbranschen att tvätta pengar. Ligan hade sin bas i Stockholm och i Lettland, och en person hemmahörande i ett baltiskt land figurerar också i den nu aktuella narkotikahärvan.
Mannen, tidigare dömd för bedrägeri, hade som vana att betala sina arbetare svart och i kontanter. Han har också en dom i Arbetsdomstolen där han ännu inte gjort rätt för sig. Efter att facket Solidariska Byggare, anslutna till syndikalistiska SAC, lagt grunden till målet dömdes mannen att betala 67.000 kronor i uteblivna löner till sina arbetare.
Och att fuska med löner och skatter i byggbranschen, eller att ägna sig åt grov narkotikabrottslighet, är än så länge ganska riskfritt.
– Det har väl hänt en del. Myndigheterna, allmänheten och politiken, till exempel de som lägger offentliga beställningar, är mer medvetna om det som händer. Men som i de flesta fallen ligger skurkarna en bit före. De kan runda hörn och det kan inte rättvisan, konstaterar Steffe Slottensjö.
– Men när man pratar med ombudsmän ute på byggena så är väl inte känslan att det blivit så värst mycket bättre. Jag önskar att Byggnads skulle göra mer men framförallt att myndigheterna skulle göra det. Att få bort de kriminella företagen är polisens uppgift… och det borde i mycket högre grad också vara arbetsgivarsidans uppgift. Men det är ju inte svårt att förstå varför de inte är så intresserade av det.
