Värnplikten, Afghanistan och kampen mot Nato

Ledare
Bilder

Krigsminister Peter Hultqvist och regeringen återaktiverar nu den allmänna värnplikten, och nu för både män och kvinnor. Ett beslut som kan synas positivt, men skrapas det lite på ytan så är det inte så mycket med det allmänna i beslutet om värnplikt. Det handlar om 13000 personer av hundra tusen i årskullen som ska kallas till mönstring, varav 4000 sedan väljs ut till militär grundutbildning.

Fortfarande är det ”intresse, motivation och vilja” som är grunden för rekryteringen, enligt krigsministern Hultqvist. Något folkförsvar är det alltså inte tal om.

Bakgrunden är att militärmakten inte lyckats rekrytera tillräckligt många frivilliga till de förband som ändå finns kvar efter slakten av det svenska försvaret och beredskapen som påbörjades under 1990-talet. Det var en del i den utrikespolitiska omläggningen där Sverige alltmer öppet slöt upp kring USA och steg för steg har närmat sig krigsalliansen Nato. Istället för ett invasionsförsvar fick vi det som på liberalt nyspråk heter insatsförsvar.

Det är i sig positivt att så få vill bli kanonmat i imperialismens krig i Afghanistan, som införandet av yrkesarmén syftade till. Nu när USA-imperialismens udd riktas mot Ryssland och krigspropagandan målar ut Putin som ett hot mot Sverige måste något göras, enligt den krigsaktivistiska logiken.

Oavsett bevekelsegrunderna är det bra att värnplikten återaktiveras. Det öppnar upp för en diskussion om vilken sorts försvar vi ska ha, och hur det ska organiseras. En allmän värnplikt, om än i det lilla, är alltid att föredra framför en knektarmé med siktet inställt på råvarukrig och ockupation av andra länder under Natoflagg.

Kommunistiska Partiet har alltsedan värnplikten blev vilande 2010 krävt dess återinförande. Det finns en demokratisk fara med en militär byggd på legoknektar och med starka band till utländska makter. Inte minst gäller detta sedan de lagar som stiftades efter militärens mord på strejkande arbetare i Ådalen 1931, som förbjöd att militär används mot den egna befolkningen, har avskaffats.

Utöver att en allmän folkbeväpning är det enda sättet för ett litet land att försvara sin nationella självständighet, vilket historien ger gott om bevis på, så är det ur det demokratiska perspektivet man framförallt ska se frågan om den allmänna värnplikten.

En krigsmakt byggd på värnpliktiga soldater är svårare att sätta in vid inrikespolitiska konflikter än en yrkesarmé. Värnpliktiga soldater är mindre benägna att skjuta sina egna familjemedlemmar, arbetskamrater och grannar. Värnplikten demokratiserar krigsmakten och gör den mindre farlig för progressiva politiska krafter som står i motsättning till såväl den egna härskande klassen som imperialistiska krafter i omvärlden.

Detta är anledningen till att Kommunistiska Partiet är för allmän värnplikt, för både kvinnor och män. Vi är för ett allmänt folkförsvar, där alla vuxna medborgare ges nödvändiga baskunskaper för att kunna försvara landet i händelse av krig. Det är det bästa alternativet som skydd mot fiender såväl inom Sverige som utanför vårt lands gränser.

Sannolikt skulle det inte heller kosta lika mycket som det nuvarande insatsförsvaret, där en krigsindustri med Bofors och Saab i spetsen har egenintressen i att miljardrullningen till projekt som Jas fortsätter. För att inte tala om utgifterna för en stående här som ska underhållas utomlands.

Det är som sagt positivt att få unga män och kvinnor har låtit sig rekryteras till den yrkesarmé som syftat till att understödja Natos krig och ockupation i Afghanistan. Ett krig som varit så förödande och misslyckat att till och med regeringens egen utredare Tone Tingsgård måste erkänna det, även om det sker på försiktig kanslisvenska. Kostnaden för de svenska ockupationssoldaterna beräknas hittills har landat på mellan 18 och 27 miljarder kronor.

Fattigdomen i Afghanistan är opåverkad och som alla länder USA intervenerat i och bombat är kaoset bestående. Natostyrkorna för ett ständigt ställningskrig mot både talibaner och krigsherrar där områden tas, förloras och återtas med den afghanska civilbefolkningen som de stora förlorarna. Över 2,5 miljoner afghaner är på flykt. Otryggheten för kvinnor och barn har ökat och droghandeln har nått nya rekord, enligt FN.

Kriget i Afghanistan är ett misslyckande även för USA:s strävan att få kontroll över regionens råvaror. Kaos och krig är dåligt för affärerna.

Utrikesminister Margot Wallström tillämpar strutstaktiken och tycker att vi ska vara stolta över de svenska soldaternas drängtjänst åt USA-imperialismen.

Utredare Tingsgård lyfter dock fram en sak som den svenska ockupationsstyrkan lyckats med – att visa sig samarbetsvillig med Nato och USA, vilket är viktigt för framtiden. Politiken mot större Natoanpassning står alltså fast.

Det talas mycket om det förändrande säkerhetspolitiska läget, men hotet mot freden utgörs inte av Putin och Ryssland, utan av det alltmer aggressiva Nato. Sveriges regering har slagit in på en farlig väg när man knyter upp vårt land till krigsalliansen.

I september kommer krigsmakten öva så kallat värdlandsstöd som en direkt konsekvens av att riksdagen röstade för Natos värdlandsavtal. Det är den största svenska krigsövningen på 20 år där Nato-styrkor från en rad länder bjuds in till Sverige.

Udden är riktad mot Ryssland och med namnet Aurora17 kan det inte ses som något annat än en ren provokation. Krigsmaktens ledning vill få övningen till en propagandaseger för ökade anslag till militären och regeringen vill ha legitimitet för Natoanpassningen. Det är Natomotståndets uppgift att se till att deras planerade propagandaseger istället blir en framgång för motståndet mot Nato.

Det planeras för en stor protest mot Nato i Göteborg den 16 september där en mängd organisationer gått samman och enats om parollerna Nato ut ur Sverige, riv upp värdlandsavtalet och inga kärnvapen på svensk mark. Dagen efter genomförs det årliga Fredsloppet. Det blir med andra ord en hel helg i fredens tecken och alla antiimperialister och fredsvänner är välkomna att protestera mot Nato. Alla till Göteborg den 16 september!

2017-03-08
Proletären är organ för Kommunistiska Partiet. Grundad 1970.