Det franska partiet Nationell Samlings frontfigur Marine Le Pen dömdes den 31 mars för inblandning i förskingring till fyra års fängelse och fem års politikförbud. Detta innebär att hon inte tillåts kandidera i presidentvalet 2027, ett val hon skulle haft goda möjligheter att vinna. Hon är med 37 procent av väljarnas stöd med god marginal den populäraste kandidaten enligt opinionsundersökningar.
Även om domen är juridiskt försvarbar väcker den problematiska frågor som är intressanta, oavsett vad man tycker om Le Pens högerpopulistiska politik. Detsamma gäller domen i Rumänien mot Calin Georgescu.
De båda nationalisterna är kritiskt inställda till Nato, västvärldens roll i Ukrainakriget och EU:s överstatlighet. Georgescu har aldrig varit okontroversiell i Rumänien men det var först efter valframgångarna 2024, då han bland annat förespråkade fredsförhandlingar i Ukraina, som staten började motarbeta honom på ett chockerande auktoritärt vis.
De juridiska processerna mot Le Pen och Georgescu etablerar farliga exempel. Frågan väcks huruvida populister i allmänhet ligger illa till i en framtid där domstolar politiseras. En sådan utveckling kan innebära att folket fråntas möjligheten att välja mellan kandidater som verkligen skiljer sig åt politiskt, och att demokratier agerar som auktoritära stater.
I princip är det omöjligt att veta till vilken grad domstolar är politiserade. Därför bör det vara upp till väljarna och ingen annan att fritt få välja sina företrädare, något som också den franske vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon poängterat apropå domen mot Le Pen. Mélenchon, som ofta beskrivs som vänsterpopulist, inser förmodligen att populister både till vänster och höger ligger illa till om domstolar politiseras.
Högerpopulisten Georgescu vann den första omgången av det rumänska presidentvalet 2024, ett val som sensationellt nog annullerades av landets högsta domstol. Den liberala motkandidaten Elena Lasconi fördömde domstolens agerande och kallade det ett angrepp på demokratin.
Enligt rumänsk underrättelsetjänst drog Georgescu nytta av en Tiktok-kampanj som liknar ryska påverkansoperationer. Detta påminner om efterspelet till det amerikanska presidentvalet 2016 då vissa påstod att en annan populist, Donald Trump, vann tack vare ryska sociala medier-konton.
I mars i år beslutade Rumäniens valmyndighet att förbjuda Georgescu från att delta i kommande val. Enligt myndigheten följer Georgescu inte vallagen. Åklagare anklagar honom för att undergräva ”den konstitutionella ordningen” genom att leda en ”fascistisk organisation”.
Den förre EU-kommissionären Thierry Breton berättade i en intervju med fransk tv tidigare i år att den rumänska domstolen gav efter för press från EU då man beslutade att annullera resultatet av presidentvalets första omgång. I samma intervju sa han också att EU kan behöva ingripa i fler val för att ”motverka utländsk påverkan”. Bretton antydde även att EU kan tänkas agera mot högerpopulistiska Alternativ för Tyskland när han sa: ”Vi gjorde det i Rumänien och om nödvändigt kommer vi självklart behöva göra det igen i Tyskland.”
Två europeiska demokratier har nu förbjudit populära dissidenter från att ställa upp i val, ett agerande vi förknippar med auktoritära stater. Detta etablerar farliga exempel.
Fler länder kan agera på samma sätt mot radikala röster. USA har redan visat sig vara på väg i den riktningen. 2024 tilläts ändå Trump kandidera i och vinna presidentvalet trots att han dömts för brott, och trots delstaten Colorados försök att förbjuda honom att kandidera. Kanske genererade alla juridiska processer mot Trump en folklig vrede som hjälpte honom att vinna.
Mycket finns att invända mot USA:s politiska system. Bland annat har vi på senare tid sett hur myndigheter använder svepande anklagelser om uppvigling för att försöka återkalla uppehållstillstånd för studenter som använt sin yttrandefrihet till att stödja det palestinska folket.
Positivt är dock att amerikaner ännu får rösta på vem man vill, frågan är hur länge till.
Lowe Forsman
