USA-imperialismens attack på Iran öppnar för ett samhälle i kaos. Uttalanden från den amerikanske krigsministern Pete Hegseth tyder på att när USA uppnått de militära målen kan kriget avslutas för USA:s del. Han påstår att ett regimskifte inte finns bland USA:s mål – endast att bryta ned den iranska regimen och att det sedan är upp till det iranska folket att resa sig och ta makten.
Hur det blir med det får framtiden utvisa. Det kan vara så att USA upphör med direkta krigshandlingar och övergår till inblandning i Iran men med andra medel.
Kvinnorna i Iran har olika syn på styret och det som händer. Det är tydligt i reaktionerna på mordet på landets högste ledare ayatolla Khamenei. Tv-bilderna visar både jublande och sörjande kvinnor. Motsättningen är tydlig och frågan är vilka uttryck det tar sig på sikt.
Trots detta har de ändå något gemensamt. De är kvinnor. Och kvinnor drabbas hårt i krig och väpnade konflikter. De utsätts för våld, utnyttjas och övergrepp sätts i system. Våldet mot kvinnor används ofta medvetet som en krigsstrategi för att bryta ner samhällen, sprida skräck och förnedra motståndaren.
I den stereotypa föreställningen om kön symboliserar kvinnor dem som ska skyddas i krig. Våldtäkt har därför blivit en del av krigföringen för att förödmjuka fienden. De krigförande parterna använder våldtäkt mot kvinnor och barn som ett strategiskt vapen. År 2024 rapporterades en kraftig ökning av konfliktrelaterat sexuellt våld, där 92 procent av offren var kvinnor och flickor.
Brist på hälsovård som mödra- och förlossningsvård medför att många kvinnor dör vid förlossningen. Kriget medför också att kvinnor hamnar i ekonomisk och social utsatthet. Sexuella tjänster används som utpressning exempelvis vid gränskontroller, av tjänstemän på statliga myndigheter, av fredsbevarande styrkor och hjälparbetare vid utdelning av mat. Det kallas sextortion. Ett begrepp som används för att beskriva när någon i maktposition tvingar kvinnan till sex som betalningsmedel.
De kvinnor som lyckas fly undan kriget löper stor risk att utnyttjas. Till exempel riskerar kvinnor på flykt att dras in i prostitution och människohandel.
Detta är en allmän bild av faran för kvinnor som känns igen från bland annat Afghanistan och Libyen, från Irak, Syrien och Gaza. Det gemensamma är att de militära överfallen slagit sönder samhälleliga strukturer och skapat kaos – vilket drabbar kvinnor hårdast.
Lärdomen är att det inte går att bomba fram kvinnors frihet. Inte heller i Iran.
Vera Peterson
Kvinnopolitisk sekreterare i K
