Återigen ett nytt lagförslag från regeringen som skickas ut på remiss. Återigen ett lagförslag utan förankring i vetenskap och erfarenhet.
Återigen ett lagförslag som bygger på repression mot folket. Återigen ett lagförslag som kommer att ge barn än mer olika uppväxtvillkor.
Det handlar om att utöka den lag som redan finns om att kunna sätta fotbojor på barn från åldern 15-17 år som är dömda för brott. Nu föreslås att barn och unga mellan 13 och 20 år ska kunna få fotboja i förebyggande syfte. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall säger i banschtidningen för socialtjänst och omsorg, Omtanke, att ”alla barn har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid”.
Jaha, så fint då.
Sedan har hon mage att se det här förslaget som en förebyggande åtgärd! Men förebyggande åtgärder, som i att barn inte ska hamna i kriminalitet eller utsatthet, handlar om något helt annat än repression. Det handlar om att ge resurser till samhällets alla delar som har ansvar för barns och ungas uppväxtvillkor.
Det är en provokation att komma med ett sådant här förslag, med en sådan här valfjäskande förklaring, samtidigt som bidrag till föreningar som bedriver ideell verksamhet för barn och unga inom idrott och kultur skärs ner. Samtidigt som förskola, skola och fritidsverksamheter och ungdomsmottagningar inte får tillräckligt med resurser och uppskattning.
Unga ropar ut att det inte finns tillräckligt med replokaler. Idrottsföreningar, som boxningsklubben i Angered i Göteborg som genom årtionden betytt så mycket för så många, får så dyr lokalhyra att de inte klarar att bedriva sin verksamhet. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, är långa.
Socialministern som pratar med sin valstämma om att inga barn ska fara illa är som en giftig orm. Hon pratar inte om vilka barn och unga som i förebyggande syfte skulle få en sådan här klockboja, ja för klocka är inte så stigmatiserande som fotboja. Inte är det överklassbarnen precis, de har redan dyra klockor.
Många remissinstanser har sagt ifrån om konsekvenserna av lagförslaget. Som Bris och Rädda Barnen. Men det måste kännas som att stånga huvudet i väggen när deras erfarenheter och synpunkter inte tas på allvar och upphandlingen av övervakningssystem redan är igång.
Bollnäs kommun, med en socialdemokratisk ordförande i socialnämnden, säger ett tydligt nej till förslaget i sitt remissvar. Bra. Men hade förslaget kunna komma från en socialdemokratiskt ledd regering? Ja, alls inte omöjligt.
Det är inte ett maktskifte som behövs, det är ett systemskifte.
Vad skulle Kommunistiska Partiet kunna göra i de kommuner vi blir invalda i? Inte allt vi skulle önska. Vi kan inte göra något utan en opinion och en vilja från många att agera tillsammans. Men vi skulle kunna föra ut frågor som denna tillbaka till gator och torg och arbetsplatser.
Vi skulle kunna visa vilket föraktfullt spel som pågår i de slutna maktrummen som får klasskillnaderna att öka. Hur samhällets resurser går till vapen och krigshets istället för till en utbyggd välfärd tillgänglig för alla.
